29 dec. 2012

slagskämpen

Fick lite läsenergi innan jag åkte till mor för att fira jul så jag läste ut boken jag hållit på med oväntat länge, men energin räckte inte riktigt till för ett blogginlägg om Mikey Walsh bok Slagskämpen, så det kommer nu istället.

Slagskämpen (pocket)

Egentligen skulle boken kunna sammanfattas med ordet brutal. Mikey (som är ett fingerat namn, precis som alla andra namn i boken) blir slagen av sin far och tvingad till boxningsträningar när har bara är några år gammal. Mikey är född in i en romsk kultur där manlighet i form av att inte visa känslor och vara hård premieras högt, men Mikey är inte den son fadern vill ha eftersom han hatar att slåss och hellre vill leka utklädningslekar med sin storasyster. I tonåren inser Mikey att han är homosexuell, något som i hans kulturella miljö är helt otänkbart och att välja att leva som homosexuell är detsamma som att välja utanförskap. Som om inte all misshandel och alla uppbrott vore nog blir Mikey dessutom sexuellt utnyttjad av sin farbror som säger sig älska Mikey samtidigt som han inte tar några hänsyn alls till den lilla pojken han förstör. Hemskt är vad det är.

Vill man läsa en bok som inte bekräftar de gamla fördomar om romer som finns i Europa är det här helt fel bok att läsa. Mikey och hans familj bor i husvagn, de flyttar mellan olika husvagnsläger. Det dricks en hel del och barn och fruar misshandlas. Pappan och de andra männen tjänar pengar på tveksamma sätt och lurar till exempel av folk en hel del pengar på dålig asfaltsläggning. Kvinnorna är underordnade männen och förväntas gifta sig tidigt. I boken görs också en stor poäng att det är en väsensskild skillnad på irländska resande och romer (eller zigenare som Walsh själv påfallande ofta skriver). Det är tydligt att Walsh är mycket stolt över att vara rom och inte irländsk resande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar