26 maj 2013

innan floden tar oss

Innan floden tar oss (pocket)

Jag har varit på en resa till Bangladesh, guidad av en skicklig författare med god insyn i det samhälle hon beskriver - Helena Thorfinn. Hennes bok Innan floden tar oss berörde mig samtidigt som den aldrig blev en snyfthistoria eller en moralkaka. Det hade den lätt kunnat bli med bistånd, religion, fattigdom och skillnaden mellan i-land och u-land som teman. Men istället för enkla lösningar och färdiga moralföreställningar utmanar Thorfinn mig som läsare. Jag får ta del av livet i Bangladesh ut olika synvinklar. De rika i diplomatkvarteren, de fattiga som jobbar åt dem. Korruption som man kanske eller kanske inte skall se mellan fingrarna med. Bistånd som möjliggör för västerlänningar att starta fabriker där människor jobbar större delen av dygnet för en lön så låg att jag skäms när jag läser det. Kvinnor som utnyttjas och förbises på olika sätt av män, av arbetsgivare, av sina mammor. Det är så många frågor som väcks under läsningen av Innan floden tar oss och jag är glad över att detta var en bokcirkelbok för det var verkligen skönt att få prata om den och ventilera alla intryck. 

Berättelsen kretsar kring Sofia och Janne som flyttar till Dhaka när Sofia får jobb som biståndschef på svenska ambassaden. Janne skall vara hemmaman  och låta Sofias karriär få en knuff framåt. I bakgrunden finns också en otrohet som Janne tvingas kompensera för. Parallellt med berättelsen om livet i ambassadörskretsen, där den svenska ambassadören Moberg utgör en intressant figur, följer vi Mina och hennes Nazrin, som känner sig tvungna att ta sig bort från hembyn efter att deras syster går ett tragiskt öde till mötes. Minas plan är att de skall ta sig till Dhaka och jobba ihop till sin egen hemgift, för att på så vis kunna få lite större valfrihet. Livet i Dhaka visar sig dock öppna upp för andra möjligheter och Mina och Nazrin blir alltmer en del av staden och livet i staden. 

Om du inte redan läst den så köp den i pocket och ta med den till stranden, sommarstugan, ängen eller hängmattan. Den är verkligen värd att läsa!

6 kommentarer:

  1. Jag minns att den här boken fick ett svalt mottagande. Men nu hör jag bara gott om den, måste sätta upp den på listan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tillhör, som du förstår, de positivt inställda. :) Gillar när böcker är lite obekväma och tvingar mig att tänka till.

      Radera
  2. Låter som en bra bok! Måste sättas upp på läslistan, tror jag.

    SvaraRadera
  3. Det är fantastiskt när det känns som att resa till platsen en läser om. Då har författaren verkligen lyckats.

    SvaraRadera