27 juni 2013

en vecka i wien - andra halvan



Söndag
Det mesta är stängt, även matvarubutikerna. Vi tog tunnelbanan (rekommenderar annars spårvagn i Wien) till Schönbrunn. Ännu mera prakt! Slottet är vackert, särskilt på håll och parken är stor och varierande. Vi höll oss utanför, men det är säkert en alldeles fantastisk upplevelse att ta en tur inne på slottet. Behöver jag säga att det var varmt? Tog oss upp till Gloriette - en slags utsiktsbyggnad högt upp i parken med utsikt över hela staden. En kaffe så klart - Melange och Einspänner hela veckan! Kaffet i Wien är, precis som det står i guideböckerna, mycket gott och värt de extra kronorna. På väg in mot centrum igen hoppade vi av vid Kettenbrückengasse och tittade på fasaden till Majolikahaus. Skönt med lite jugend! Fortsatte med U-bahn och gick den inte alltför romantiska strandpromenaden längs Donaukanal ... På fel sida - alla restauranger låg på andra sidan ... Framme vid Schwedenplats tog vi fikapaus. Lite senare avslutade vi kvällen med en klassisk Wienerschnitzel - stor som hela tallriken! Älsklingen tog Chicken Cordon Bleu och fick två stor kycklingfiléer på tallriken! Portionerna i Wien är väl tilltagna! I ärlighetens namn måste jag säga att potatissalladen var godare än själva schnitzeln, men så har ju schnitzel aldrig varit min favoritmat heller. På hemvägen gick vi in en sväng i Stephansdom och där pågick en katolsk mässa. Av nyfikenhet stannade vi en stund men lämnade kyrkan när gudstjänstbesökarna skulle ta emot nattvarden. De flesta andra turistbesökarna gjorde detsamma. Vissa saker blir på något sätt för intimt religiöst för att det skall vara ok att bara titta.

      

Måndag
... och så kom regnet. Mycket regn. Tack och lov för svalare luft! Min fot, som krånglade redan innan semestern, har svällt upp och ser ut som ett rödflammigt missfoster. Alvedon och Ipren är mina följeslagare, allt enligt doktorns order. Tog mig på egen hand till Freudmuseet medan älsklingen kollade in butiksutbudet lite närmare. Olika intressen! Museet - vilken besvikelse! Tomma rum och uppklistrade bilder. Trist! Det enda rum värt att se var väntrummet med autentiska möbler från Freuds tid. Skulle därefter besöka Nationalbiblioteket men det var stängt så det fick bli ett återbesök i Stephansdom. Gotisk och mörk även i dagsljus och ett utmärkt skydd från den intensiva regnet. Turister och människor försjunkna i bön i en salig blandning. Jag känner en viss beundran för den vördnad många katoliker visar så öppet och innerligt. Det ser man inte ofta i en svensk kyrka. Mötte älsklingen och åt lunch på en beisel (enklare servering med österrikisk mat). Testade Schweinbraten med knödel och sauerkraut. Det sistnämnda hade jag gärna varit utan, men fläsksteken var mycket god! Agerade därefter smakråd åt älsklingen som shoppade i sin favvobutik Peek & Cloppenburg och sedan gick vi till Demel. Omskrivet och hyllat. Vi säger: hoppa över det och gå till Café Museum istället. Trevligare service och godare tårta.

  

Tisdag
Sista heldagen i Wien. Vi bestämde oss tidigare i veckan för att avsluta storstilat så vi slog till på biljetter till operan Romeo et Juliette på Staatsoper. Finkulturellt så det förslår men så är vi båda lite svaga för opera och självklart nyfikna på byggnaden. Vi inledde dagen på passsande sätt: fika/lunch på Café Central. Vill säga "så fint!" en gång till men det är för att det är så hela tiden i Wien. I början på veckan kändes det här med bordsservering på caféerna en aning krångligt och onödigt, men så här i slutet av vistelsen uppskattar jag det. Nationalbiblioteket blev nästa stopp för mig, men det kommer ett eget inlägg om det. Låt mig bara säga att det tysta ordet Prunksaal är mycket passande. Lite mer shopping, enkel mat på hotellet (gillar möjligheten att slänga ihop lite mat själv på lägenhetshotell) och sedan Staatsoper. En upplevelse! Magnifik entré, pampig salong, fullsatt och så en klart sevärd opera där Sonya Yoncheva i rollen som Juliette är värd en extra applåd. Sista halvtimmen var magisk! Ett mycket värdigt slut på vår semester i Wien.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar