13 dec. 2013

roten till det onda

Roten till det onda (ljudbok)'

Jag har läst ett par tre böcker av Peter Robinson tidigare och tyckt ganska bra om kommissarie Banks. Eftersom deckare lämpar sig rätt bra för ljudbokslyssning fick det bli en Robinson till. Gör ju inte så mycket om böckerna tar ett antal timmar att lyssna på när man har svårt att somna och hinner lyssna en bra stund innan John Blund dyker upp.

Det är lite charmigt med böcker som utspelar sig innan datorer och mobiltelefoner är en självklarhet. På flera ställen i Roten till det onda blir det tydligt hur nytt det datoriserade samhället fortfarande är i bokens nutid och jag ler lite igenkännande. Kanske är det avsaknaden av det digitala som ger boken ett så lugnt tempo. Visst händer det saker hela tiden och utredningen kring mordet på en ung man går framåt och ledtrådarna gör att berättelsen slingrar sig fram, men det är inte ett högt tempo, alla är inte nåbara hela tiden och jag tycker det är rätt skönt på något sätt. De nynazistiska grupperingarna som blir en viktigt del i utredningen känns också som ett typiskt inslag från 90-talet, men tyvärr är de ju fortfarande ett aktuellt tema. Det hela skall visa sig bli ett rätt känsligt fall och Banks blir avstängd mitt i alltihop i vad som mest tycks vara chefens personliga vendetta mot honom,  men detta vore ju inte en kommissarie Banks-deckare om han parkerade sig i TV-soffan och gav upp. Någon som däremot ger upp är Banks fru och relationen som är dålig från första sidan tycks bara glida närmare skilsmässan för varje gång relationen får plats i boken.

På det stora hela tycker jag att detta är en helt ok deckare, varken bra eller dålig. Robinson är en skicklig författare när det gäller att bygga upp sina böcker så att både mordhistorien och privatpersonerna får plats, men det här är inte den bästa boken av honom som jag läst. Eller ja, lyssnat på.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar