26 juli 2014

medan mörkret faller

Medan mörkret faller (mp3-bok)

Det här är en bok jag troligen hade missat om inte och dagarna går ... hade bloggat om den. En typiskt omslaget ser inte lockande ut-diss från min sida, men det är ju tur att andra bloggare bortser från sådant och ger bra tips.

Jag har läst en del deckare under åren och stött på ett och annat motbjudande mord, men Anna Lihammers Medan mörkret faller har en inledning med ett mord som är riktigt, riktigt osmakligt. Jag blir dock inte avskräckt från vidare lyssning för det är mitt i sin ruskighet välskrivet och jag blir genast engagerad i boken. Året är 1934 och samhällsförändringar pågår i såväl Sverige som Europa. En del av bokens personer har varit tvungna att lämna det Berlin de älskat och åter bosätta sig i Sverige, medvetna om att allt är förändrat för evigt. I Sverige vinner rasbiologerna mark och deras steriliseringsplaner väntar på att klubbas igenom i riksdagen. Skillnaderna mellan fattig och rik är stor på alla sätt och akademikerna i Uppsala tycks anse sig ha en särställning. Boken utspelar sig i Stockholm och Uppsala och rör sig mellan polisernas arbete, lett av Carl Hell, och akademikernas egenartade värld. Hell är en intressant figur som jag hoppas vi får fortsätta följa, inte minst för att han så fräckt undanber sig sina manliga kollegors hjälp under utredningen och istället utser polissyster Maria Gustavsson till sin assistent. För mig var yrket polissyster okänt, så jag googlade mig till att det var en befattning som kvinnor kunde ha innan polisyrket öppnades för kvinnor 1954. De hade inte samma befogenheter som männen utan deras uppgift var att ta hand om kvinnor och barn som befann sig hos polisen av olika skäl.

Boken är en skicklig mix av historisk fakta och samhällsporträtt med ett levande persongalleri och de platta karaktärer som ibland dyker upp i böcker lyser här med sin frånvaro vilket förstås gör mig mycket glad. Jag tycker att det här är en ovanligt lyckad deckardebut och hoppas som sagt på fler böcker om kommissarie Hell, eller åtminstone fler böcker av Anna Lihammer.

4 kommentarer:

  1. Låter lovande! Har precis fått den här och nu är jag extra peppad på att läsa. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är riktigt bra, men samtidigt lite otäck. Hoppas du också kommer att tycka om den!

      Radera
  2. Kul att du gillade, jag tyckte som sagt att inledningen var ritkigt otäck. Lätt att koppla diskussionerna till vår tid och såna historiska deckare gillar jag skarpt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en rätt äcklig inledning, ja. Tur man fortsatte trots allt! Visst är det lätt att se kopplingar till vår samtid och det är kanske det mest skrämmande med boken.

      Radera