25 sep. 2017

skäl

Skäl (inbunden)

Först. Galet snygg framsida. Nu till innehållet.

I Emma Holms debutroman Skäl finner vi två huvudkaraktärer - Vera och Iris. Vi får följa dem i två olika tidsperioder - dels 1997 och några år framåt när de är i början av puberteten och tillbringar somrarna tillsammans med vännen Joakim, dels 2007 när de just hittat tillbaka till varandra och ger sig ut på en roadtrip för att hämnas.

Holms styrka ligger i språket. Med träffsäkra beskrivningar och välvalda ord lyckas hon förmedla såväl stämningar som persongestaltningar med en sällsynt skärpa. Samtidigt blir det aldrig sparsmakat eller pretentiöst poetiskt. Det här är lättläst, samtidigt som det skulle vara väl värt att läsa långsamt för att verkligen ta del av språket. Handlingen i sig bjuder på barndomsskildring där mycket av de sedvanliga ingredienserna som vuxenvärldens distans, sexualiteten som ligger på lur, leken som fortfarande finns där. Det är väl skildrat, men det är mer en effekt av den språkliga hanteringen än innehållet i sig. När vi möter tjejerna 2007 är de lite vuxnare, går på filmvetarfest och försöker hitta tillbaka till varandra genom sin roadtrip med målet att hämnas på ett händelse som ligger sju år bakåt i tiden. Det går knaggligt och kanske är det inte möjligt att ta upp en vänskap som avbrutits i så unga år.

Trots en helt ok handling och ett språk jag uppskattar känner jag ändå inte särskilt mycket för boken. Jag hålls hela tiden på distans och det är något jag känner igen från andra lite yngre svenska författare som Lyra Ekström Lindbäck och Linna Johansson (ja, vi är jämngamla och ung är relativt ...). Blasé är ett ord som dyker upp i mitt huvud. Deras karaktärer är alla lite lätt blasé och i kombination med en distanserad berättare gör det att samma känsla smyger sig in i mig som läsare. Inte ens en hämnd på ett övergrepp lyckas riktigt engagera karaktärerna i Holms roman. Jag undrar varför och får nog fortsätta att göra det.

(Rec.ex från Modernista)

23 sep. 2017

fårdagboken

Fårdagboken (ljudbok)

En man flyttar ut på landet med sin familj för att sköta får. Här finns drömmen om kollektiv, strävan efter självhushållning. tveksamhet och kritik mot konventionellt köttindustri, men framför allt finns här får. Flocken som behöver sin tillsyn, som ringar in livet, ger det sin rytm. Det är lamning, klippning, slakt. Den dagliga skötsel och inledningsvis även en hel del får på rymmen. Det är en man som sakta men säkert blir allt mer bonde i tanken.

Jag tycker om Fårdagbokens enkelhet. Axel Lindén undviker att göra detta till någon pretentiös bok om det lyckliga livet på landet. Det är mest årstidernas och fårens rytm. En mans tankar och resa mot att komma in i sitt nya liv som fårbonde. En tillvaro där individen inte står i centrum - det är flocken som gäller.

22 sep. 2017

swede hollow

Swede Hollow (ljudbok)

Ibland måste man lite utanför komfortzonen vad gäller läsningen och Swede Hollow av Ola Larsmo, med sitt historiska innehåll som är inspirerat av verkligheten men samtidigt ren fiktion, får räknas som det i mitt fall.

Inledningsvis tycker jag att det är riktigt intressant att följa människorna i denna roman som i mitt tycker saknar huvudperson och därmed nog får betraktas som en kollektivroman. I bokens centrum hittar vi familjen Klar som lämnar Sverige i slutet av 1800-talet för Amerika och de löften landet omgärdas av. Till skillnad från de mer välkända litterära figurerna Karl-Oskar och Kristina, är dessa människor arbetare och hamnar därför i en stadsmiljö även i Amerika, i St Paul och närmare bestämt i Swede Hollow. Swede Hollow är en verklig plats, en dalgång i utkanten av St Paul där många svenskar (men även en del italienare och irländare) levde i fattigdom och slum. Svenskarna ansågs smutsiga och dumma och fick de sämsta jobben och löner därefter. Larsmos bok kan på många sätt sägas krocka med den lite självgoda bild som nog många av oss svenskar har där vi på något sätt odlar vår egen popularitetstanke.

Men, nu skrev jag ju inledningsvis nyss. Varför gjorde jag det? Jo, för att jag inte riktigt förmår hålla intresset uppe hela vägen. Kanske är det detta med kollektivroman som inte riktigt funkar för mig. Det är inte riktigt ett berättargrepp i min smak. Kanske är det sättet boken är skriven på - som en monoton lunk som sakta för oss framåt. Jag tappar definitivt intresset när det handlar om järnvägen och de män som arbetar där. Det fångar mig inte, även om det finns en del viktig arbetarhistoria där. Kvinnorna är de som berör mig mest. Det är som att jag alltid vaknar till när berättelsen går över till någon av dem och jag får ta del av deras vardag och liv. Att jag tappar fokus beror inte på att författaren skrivit en ojämn bok där vissa favoriseras, det är helt mitt eget intresse som styr det. Kanske spelar det inte någon större roll - jag ser detta som läsning som i första hand ger perspektiv. Som skall få oss läsare att få upp ögonen för en annan del av berättelsen om svenskarna som begav sig till Amerika och att inte glömma den delen av vår historia. Den om oss själv som ett folk på flykt undan elände och svåra levnadsförhållande och de svårigheter som fanns att bli accepterade i det nya landet.

16 sep. 2017

idag ska allt bli annorlunda

Idag ska allt bli annorlunda (häftad)

Efter att inte ha läst en enda rad på hela veckan p g a supertrött varje kväll tog jag mig idag till mitt andra vardagsrum - kaféet på bibblan - och läste ut Idag ska allt bli annorlunda av Maria Semple. Det här är en bok jag önskar att jag hade läst mer koncentrerat. Tyvärr har jag slalomläst och det har gått för länge mellan läspassen så jag tappade tråden lite för mycket, men det är ändå än rolig bok som sätter fingret på sin samtid utan att vifta med pekpinnar.

Eleanor Flood vaknar och tänker, som vi väl alla har gjort någon gång, att från och med idag skall det bli ändring på saker och ting. Hon skall ta tag i sitt liv, ta kommandot. Bli sitt allra bästa jag på alla tänkbara sätt. Hon skall träffa väninnan som hon undvikit en tid, komma sin make närmare, inte gå i yogakläder hela dagen och leka med sin son Timby. Bland det bästa Eleanor vet är sina poesilektioner och en sådan är det också idag. Men, innan hon knappt hinner påbörja sin dag och sin nya inställning bestämmer sig Timby för att ännu en gång bli låtsassjuk och Eleanor tvingas rusa iväg till skolan. När hon kontaktar maken Joes arbete kommer nästa överraskning då receptionisten säger att Joe är på semester och Eleanor förstår ingenting. Som grädde på moset dyker en gammal familjekonflikt upp från ett oväntat håll. Det där med bli sitt allra bästa jag har minst sagt blivit nedflyttat i prioriteringsordningen.

Det är smått galet mellan varven, men också väldigt roligt och igenkänningsfaktorn på samtidslivet är hög. Jag gillar boken, men hade nog som sagt tyckt ännu mer om den om jag läst den under kortare tid. Maria Semple var i alla fall en trevlig författarbekantskap som jag nog tänker läsa mer av.

"I dag ska allt bli annorlunda. I dag ska jag vara närvarande. I dag ska jag se alla jag talar med i ögonen och lyssna intensivt på vad de säger. I dag ska jag spela sällskapsspel med Timby. Jag ska ta initiativ till sex med Joe. I dag ska jag vara stolt över mitt utseende. Jag ska duscha, ta på mig ordentliga kläder och byta om till yogakläder först till yogan, som jag faktiskt ska gå på i dag. I dag ska jag inte svära. Jag ska inte prata om pengar. I dag ska det vara något naturligt över mig. Ansiktet ska vara avspänt och vila i ett leende. I dag ska jag utstråla lugn. Vänlighet och självbehärskning ska flöda över. I dag ska jag handla närproducerat. I dag ska jag vara mitt bästa jag, den människa jag har förmågan att vara. I dag ska allt bli annorlunda."(Från bokens första sida.)

(Rec.ex från ETTA)

9 sep. 2017

tyler, shakespeare och brandt corstius

Honung och ättika

Jag är ett stort fan av Anne Tylers författarskap och ett betydligt mindre fan av Shakespeares, men när nu Tylers omskrivning av Så tuktas en argbigga fanns där som ljudbok under namnet Honung och ättika kunde jag inte låt bli att ge den en chans. Först var jag tvungen att uppdatera mig på originalets handling (tack och lov för Google liksom), och sedan var det bara att börja lyssna. Jag tycker inledningsvis att det är relativt underhållande. Den ofrivilliga och rätt håglösa barnskötaren Kate Battista spelar huvudrollen och hon bor kvar i föräldrahemmet tillsammans med sin far och syster Bunny (vegan av pojkvänsskäl och det skall spela en viss roll i handlingen). Pappan är en hyfsat berömd forskare som tillbringar mycket tid i sitt labb och där finns också hans assistent, ryssen Pjotr. Pjotr behöver ett green card eftersom hans studentvisum snart går ut. Planen blir att försöka få det genom att gifta sig med Kate. Men hur skall de få henne att gå med det?

Tyvärr måste jag säga att det här inte håller för mig, men jag lyssnar klart för boken är bara drygt fem och en halv timme lång och ibland blir det lite småroligt, om än inte alltid trovärdig. Troligen hade inte originalet heller roat mig hela vägen, men Tyler är så mycket bättre än det som syns i den här boken. Nä. det här var inget för mig och jag tror att övriga böcker i Hogarth Shakespeare-projektet får förbli olästa.

Med askan i väskan

Med askan i väskan är bara drygt två timmar lång och handlar om Jelle Brandt Corstius som sörjer sin far Hugo Brandt Corstius, en berömd nederländsk essäist och lingvist, genom att ta med hans aska och cykla till medelhavet. I barndomen hade Jelle och hans far ibland gett sig iväg på korta cykelsemestrar tillsammans och det var då de var varandra som närmast. Jelle cyklar och cyklar, kämpar uppför berg och njuter av slättlandskap, sover på skabbiga hotell och trista campingplatser, och framför allt så minns han sin far och försöker förstå vem den excentriske mannen med alla märkliga idéer och uttryck var. Boken har definitivt både charm och humor och det där stråket av eftertanke som behövs för balansen. Jag kommer att glömma den snabbt, men det var fin lyssning i alla fall och ibland är det alldeles lagom med en ljudbok som klaras av i en lyssning.

6 sep. 2017

snömos

Bildresultat för dead tired

Nytt jobb. Ny yrkesroll. Nya kollegor. Ny organisation. Mycket nytt att lära in så hjärnan känns väl mest som snömos på kvällarna. Som det brukar vara vid byte av arbetsplats alltså. Läsning blir det inte mycket av denna vecka, men efter en lång sovmorgon på lördag skall jag orka läsa några sidor.

Vad läser du denna vecka?

2 sep. 2017

manglade dukar och vikta servetter

Manglade dukar och vikta servetter (ljudbok)

Efter att ha provlyssnat på ett par deckare utan att fastna för någon av dem, fick det bli lite lättsmält svensk feelgood istället i form av Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg och det var trivsam lyssning!

Felicia står plötsligt med ett helt hyreshus att ta hand om och en tom lägenhet att inreda. In i henne liv kliver antikhandlaren Jonathan som vill inreda henne lägenhet mot att han få ta bilder i säljsyfte. Felicia som är rätt barskrapad tar tacksamt emot hjälpen även om hon väl inte är helt förtjust alla gånger i möblerna som andas 1800-tal. Möblerna blir länken till bokens andra berättelse - den om Nanny som i mitten av 1800-talet börjar som piga i ett välbeställt hem i Karlskrona. Vi får följa Nanny genom livet som nog inte blev riktigt som hon trodde.

Felicias liv blir snart invaderat av människor som blir hennes vänner och hon tar sig sakta ur sitt sårade skal. Som det skall vara i en feelgood blandas det glada med det sorgliga och kärleken är inte enkel utan kräver sina förvecklingar och missförstånd. Längs vägen får också huvudkaraktären en ny idé om vad hon vill göra i livet och det är väl också helt enligt receptet. Klingbergs bok bjuder på det sättet inte på några överraskningar, men det är en ändå en mycket trevlig bok att läsa och de historiska delarna ger den något eget som tilltalar mig. Felicia känns som en levande karaktär, men kanske att Nanny gör det i ännu högre grad. Jag upplever nutidsberättelsen om Felicia som bokens huvudberättelse, men personligen tycker jag den om Nanny är mycket mer intressant och jag hade nästan hellre läst en bok bara om henne. Berättar jag för mycket om varför jag tycker bättre om den delen av boken spoilar jag för er som ännu inte läst den så jag nöjer mig med att säga att Nannys liv inte blir helt enligt konventionen vid tiden.

På Ewa Klingbergs blogg Holavedsbrudar kan man läsa om att det är en ny bok av henne på gång, Lånat silver och krossat glas, som också kommer att vara en feelgood. Jag är allt lite nyfiken på den!