Vi har ett litet skolbibliotek på gymnasieskolan där jag jobbar. Det måste man ha nu för tiden. Vårt bibliotek är verkligen litet. Ett före detta kopieringsrum. Precis bredvid vår skola ligger stadsbiblioteket. Det är ett stort bibliotek, välförsett med såväl skönlitteratur som facklitteratur. Där finns plats att sitta och plugga. Ta en kaffe om man vill. I vårt bibliotek finns en del skönlitteratur, minimalt med facklitteratur och knappt plats att vända sig. Jag har verkligen försökt köpa in vettiga skönlitterära böcker för målgruppen vi har och har väl lyckats hyfsat tycker jag. Försökt. Men ... Jag har ingen utbildning för detta, ingen djupare kunskap än mitt eget intresse för böcker. Jag delar biblioteksansvar med en annan kollega i år. Hon är mer lost än vad jag är. Vi har en timme var i veckan till detta ärofyllda biblioteksansvar vilket gör att biblioteket är öppet en halvtimme om dagen fyra dagar i veckan. Inget konstigt med det egentligen, vi undervisar ju också. Är lärare, inte bibliotekarier. Vi skriver upp de få lånen manuellt, det är ju inte rimligt att köpa in ett bibliotekssystem.
Det är just det. Det är inte rimligt. Inte rimligt att varje liten skolenhet har ett eget skolbibliotek. Det finns inte lokaler, ekonomi, kunskap för detta på varje enhet. Jag har hört argument om att skolorna borde anställa utbildade bibliotekarier. Visst, men hur många av dessa är intresserade av att söka tjänster på tio, tjugo procent och som innebär en arbetsplats där enstaka bokhyllor med lite böcker är allt som finns?
När våra elever söker facklitteratur hänvisar jag dem allra först till det digitala bibliotek med databaser och länkar vi byggt upp på vårt intranät. Där har vi rimligheten. Alla våra elever har en dator och den är deras arbetsredskap. Länkar och databaser kan vi uppdatera. Att köpa ny, uppdaterad facklitteratur varje år är inte ekonomisk hållbart på en mindre skolenhet. Det tar ju medel från andra verksamheter som bör prioriteras högre.
Vill de läsa facklitterära böcker har vi förstås ett litet begränsat utbud, men ofta säger jag "gå över till stadsbiblioteket". Det är det jag alltid borde säga. Det ligger tjugo meter från skolan. Hur ska vi kunna erbjuda deras utbud och deras kunskap?
Skolbibliotekstanken i nya skollagen är just en tanke, en fin sådan, men utan förankring i ett skolsverige som består av många mindre skolenheter som varken har lokaler, personal eller ekonomi för detta.
Jag kan se problematiken i att alla skolor inte kan ha ett skolbibliotek, det är inte "ekonomiskt hållbart" eftersom det även kostar att utbilda och ibland (som i detta fallet) känns det meningslöst. Men jag tycker att det är fel förhållningssätt när debatten har börjat handla om hur många hyllplan skolbiblioteket måste ha, hur många böcker, hur pass nya böcker, hur länge det ska vara öppet eller om det måste vara ett helt rum. Det kvittar egentligen hur litet eller stort det är, det är trots allt bibliotekarien som gör ett bibliotek. Stadsbiblioteket har säkert jättebra och utbildad personal men studenter kräver annan service än vad invandrare, barn eller pensionärer gör. Folkbiblioteket ska prioritera utsatta grupper enligt lag, förslagsvis de nämnda ovan och när studenter börjar använda folkbiblioteket går det åt resurser.
SvaraRaderaJag har inget bra svar på frågan men känner väl rent spontant att samarbete är lösningen, folkbibliotek och skolbibliotek. En skolbibliotekarie kan ju komma väl till hands, till mycket mer än att låna ut böcker manuellt..
Jag inser också att interaktionen med skolans pedagogiska personal blir svår om vi hänvisar eleverna till folkbiblioteken, men även om de inte är skolbibliotekarier så är de ändå bättre rustade för att hjälpa eleverna än vad jag som lärare är. Som det är i nuläget kan man ifrågasätta bibliotekets (både det fysiska och det digitala) pedagogiska funktion på min skola, men även på många andra skolor. Vi saknar ju kunskapen. Om denna reform skall ha någon möjlighet att överleva på sikt måste det skjutas till ekonomiska medel för att utrusta lokalerna, utbilda lärare till hjälpligt kunniga "bibliotekspedagoger" (tror inte att det finns skolbibliotekarier att tillgå i den omfattning som krävs) och mer information om hur ett bibliotek i modern tid ser ut och drivs och vilken utrustning som krävs. Kanske är det då ändå rimligare att fortbilda redan utbildad bibliotekspersonal och, som du säger, skapa samarbeten, snarare än egna små skolbiblioteksenheter?
RaderaDet är ju rätt vanligt att en bibliotekarie jobbar på flera skolor. Förstår att det är svårt att ha en bibliotekarie på heltid om man är en väldigt liten skola. Blir lite nyfiken på hur många elever ni har?
SvaraRaderaPå vår skola skulle vi väl egentligen ha elevunderlag för att ha en skolbibliotekarie anställd på åtminstone en vettig deltid, men lokalerna och ekonomin är ett större problem för oss. Skolor som öppnas de senaste åren har ju sällan flyttat in i lokaler byggda för skolverksamhet och då finns inga naturliga ytor för biblioteksverksamhet. Många enheter är betydligt mindre än vår skola och för dem blir den nya skolbibliotekslagen än mer orimlig.
RaderaDet finns inget krav på att varje liten skola ska ha ett bibliotek. Däremot ska eleverna ha tillgång till skolbiblioteksresurser. Skolan får teckna avtal med biblioteket bredvid och betala för dom tjänsterna.
SvaraRaderaVi samarbetar med kommunbiblioteket i byn. Vi betalar en summa varje år och får då låna och bibliotekarien gör iordning boklådor, bokpratar i klasserna osv. Det funkar bra för oss.
SvaraRaderaHåller med, tanken är bra, men förutsättningarna? Vi är en liten skola (150 elever) och har redan en klass utan "riktigt" klassrum och barn som behöver stöd i en omfattning som vi inte kan ge. En skolbibliotekarie i ett bibliotek känns ganska långt ifrån... Man skulle ju önska att de som stiftade lagarna också tog lite ansvar för att ge resurser så det skulle kunna genomföras på ett bra sätt.
SvaraRadera