Det är något med den isländska naturen som lämpar sig särskilt väl för berättelser med en krypande obehagskänsla och Steinar Bragi använder det skickligt i sin thriller Höglandet.
Två par, där männen känner varandra bättre än kvinnorna, med på ytan perfekta liv lämnar Reykjavik bakom sig för att besöka det isländska höglandet (som tydligen är klassat som öken fick jag lära mig). Lika mycket som en utflykt är det en flykt från en fasad som havererar i samband med finanskrisen som drabbade ön hårt. Höglandets sand, dimma, mörker är ständigt närvarande och parens bil går sönder i samband med att de krockar med ett hus och tvingas övernatta hos det märkliga äldre par som bor där ute i ingenstans. Under dagarna som följer försöker de lämna huset och ta sig någonstans där de kan få hjälp att ta sig hem, men alla försök misslyckas och kväll efter kväll tvingas de återvända till huset där allt blir mer och mer kvävande och obehaget växer för varje sida.
Thriller är en genre jag inte läser så ofta eftersom jag inte är särskilt förtjust i att bli rädd, men Bragis berättelse fångar mig. Den är på rätt sida skrämselgränsen på den där psykologiska sättet som gör att jag vill rationalisera samtidigt som jag rycks med i handlingen. Att boken lämnar mig med en känsla av "vad hände egentligen?" och att jag inte helt hänger med på upplösningen passar på något sätt. Höglandet fortsätter på så sätt att vara närvarande även efter sista sidan och jag känner ingen som helst lust att besöka denna ensliga plats.
(Rec.ex från Natur & Kultur)
Jag gillar inte heller att bli skrämd och jag gillar inte öppna slut. Men jag gillar Island och är fascinerad av mer psykologiska böcker än deckare, så det kanske skulle funka för mig.
SvaraRaderaJag kan uppskatta slut som inte klargör allt för läsaren om det är i rätt typ av bok, och det tycker jag nog att detta är.
RaderaDet där låter som något för mig, älskar thrillers, speciellt psykologiska. Och Island :)
SvaraRaderaDu kan ju genren mycket bättre än jag så kanske du skulle ha en helt annan upplevelse av den, men jag tyckte den var rätt bra.
RaderaRoligt med ännu en isländsk deckarförfattare, även om denna nästan låter mer som en skräckis. Till Islands högland vill jag gärna åter även om lusten att åka dit IRL efter denna bok riskerar dämpas...:-)
SvaraRaderaTips Anneli Furmarks serieroman Jordens medelpunkt!
Den presenteras som en skräckthriller, men så mycket skräck tycker jag nog inte att det är men trots det är jag inte sugen på en tripp till höglandet efter denna bok. :)
Radera