sommarön

Ibland väljer även jag böcker efter årstid och väder och en helg med strålande solsken mest hela tiden får väl en bok med titeln Sommarön anses som tämligen välvald. Eva Frantz bok köpte jag på Bokmässan i "finlandshörnan". Jag hamnar alltid där och köper också i princip alltid någon bok där för det ju är lite kul med böcker skrivna på svenska men som inte utspelar sig i Sverige. Kanske ligger det också mig lite extra nära hjärtat eftersom jag är en av alla svenskar med släktingar från Österbotten.

I Frantz bok får vi hänga med till försäkringsbolaget Axelssons semesterö. På ön, där åtta stugor i bästa 70-talsstandard finns utplacerade, kan företagets anställda ansöka om att tillbringa en vecka varje sommar. Den vecka vi får tillbringa där är alla stugorna uthyrda och flera av företagets chefer, men även en del andra anställda, checkar in med sin familjer. Man kan väl säga att alla inte är lika förtjusta. Här finns de som hellre åkte till Medelhavet, uttråkade tonårstjejer, en träningsfrustrerad fru och en författare som väntar på att inspirationen skall infinna sig. Det ryktas också om att företagets grundare, den sedan länge pensionerade Bosse skall ha synts till på ön.

De första dagarna flyter iväg. I alla familjer kämpar man med sitt men försöker ändå upprätthålla semesterglättigheten. Efter ett samkväm med upphittade gamla diabilder drar så ett oväder in och ön täcks av tjock dimma som inte vill försvinna på flera dagar. Om mobiltäckningen var dålig innan blir den nu helt obefintlig och ön känns allt med isolerad och obehaglig för stadsborna som inget heller vill än deras wi-fi skall fungera. Mitt i allt hittas också den gamla sekreterarna Erna död i bastun.

På baksidan står det att detta är en deckare, men förvänta er ingen deckare av klassiskt snitt. Det finns inget uppenbart mord eller annat brott att lösa här, men det finns en riktigt bra knorr på slutet. Annars är det här en klart läsvärd roman om ett antal familjer vars liv vi får blicka in i. Det är inget djuplodande, men det känns trovärdigt och skulle man snoka omkring i diverse semesterbyar en sommar så skulle man nog stöta på alla de här personerna vilket gör att igenkänningsfaktorn är oväntat hög. Eva Frantz skriver också med en hel del humor i såväl personporträtt som situationen i sig med människor från samma arbetsplats som dessutom skall semestra ihop (ett alldeles galet koncept om ni frågar mig). Jag gillar helt enkelt den här boken för allt vad den är - deckare, roman eller något mitt emellan. Hoppas jag får möjligheten att läsa mer av Eva Frantz!