bokbloggsjerka 28 april - 1 maj

Snart dags att sätta sig på tåget för ett par dagar hos mamma, men först veckans jerka förstås!

Vilket bokförlag ligger dig varmast om hjärtat och varför?

Om jag skall välja det förlag som jag nog läst flest titlar från och som alltid har någon eller några böcker i utgivningen som intresserar mig så blir det Norstedts. Skall jag välja med känsla och hjärta så väljer jag Nilsson förlag för att de vågar ge ut lite smalare litteratur som ett flertal gånger har överraskat mig positivt. 

        

blybröllop

Irene är trött på sin make och skall jag vara ärlig så har jag väl full förståelse för det. Han är verkligen en tråkmåns och hans sarkastiska kommentarer är både tröttsamma och elaka och egentligen tror jag att Irene har tyckt att det varit rätt skönt att Horst, mannen i fråga, under åren suttit så mycket i vindsrummet och spelat sina skivor även om det inneburit att hennes läshörna försvunnit.

Men, nu har Irene nått vägs ände och när hon hittar sin mors gamla blyband väcks en idé. Hon skall förgifta Horst. Långsamt få honom att tyna bort. Som den bibliotekarie hon är tar hon böckerna till hjälp. Med hjälp av gamla kemiböcker framgrävda ur magasinet börjar hon framställa blysocker och börjar blanda i det i det mesta hon serverar till Horst. Hon blir en riktigt liten kemist och Horst blir allt sämre. Och jag kommer mig själv med att (mycket oetiskt) närmast applådera Irene framfart.

Jag är barnsligt förtjust i giftmord i böcker, men Sara Paborns bok Blybröllop är något extra. Den är faktiskt ett riktigt wow! Genremässigt skulle jag säga att detta är en roman mordet till trots, för det här är till stor del även en äktenskapsroman och en berättelse om frihetens ljuva lycka. Det är oupphörligt fascinerande att följa Irenes arbete med blysockret, förgiftandet, hur hon växer av att Horst sakta försvinner och hur hon liksom tar tillbaka sitt eget liv. Det är dessutom roligt. Inte på det där sättet att man skrattar högt, men Irene är verkligen rolig på sitt sätt och jag är övertygad om att Paborn själv hade riktigt kul när hon skrev boken, för den riktigt lyser av berättarglädje.

Har ni inte läst Paborn tidigare är det dags nu. Blybröllop vill ni inte missa!

love warrior

Så här på världsbokdagen har jag både försökt samla ihop de olästa böckerna här hemma för att få en överblick och bli lite inspirerad och så har jag faktiskt läst i några timmar. Så skönt! Jag saknar läsandet och inser mer och mer hur bekväm ljudbokslyssnandet har gjort mig. Det har sin för- och nackdelar om jag säger så. Vad är det då jag har läst?



Jag blev kontaktad av förlaget som frågade om jag ville läsa Love Warrior av Glennon Doyle Melton och de beskrev den som en slags relationsroman. Det är en genre jag gillar så jag sa ja. Vad jag förstår har boken blivit något av en snackis i USA och Oprah har tipsat om den i sin bokklubb, vilket gett boken en given försäljningssuccé. Detta gjorde mig något tveksam för jag och Oprah har väl inte direkt samma boksmak och det skulle visa sig att jag hade rätt.

Love Warrior är Doyle Meltons självbiografi och i den får vi möta en kvinna som redan i barndomen drabbas av bulimi och sedan utvecklar ett alkohol- och sexmissbruk men ändå lyckas ta sig igenom sina universitetsstudier och får jobb som lärare. Inledningsvis tycker jag boken är oväntat bra. Jag uppskattar särskilt Doyle Meltons träffsäkra reflektioner om alla anpassningar kvinnor gör för att uppfylla kraven som finns i samhället och för att passa in i mallen, inte minst i relation till män. Så träffar hon den man som skall bli hennes make och när hon blir gravid bestämmer hon sig också för att bli nykter. Det är en kamp, men hon klarar det och föder en son. De skall senare också få två döttrar. Efter tio års äktenskap, med vissa svackor, visar det sig att maken varit otrogen upprepade gånger och Glennons tillvaro skakas i grunden.

Det är efter avslöjandet om otroheten som boken faller för mig, på samma sätt som det säkert är det som gjorde att den kvalade in på Oprahs lista. Det blir helt enkelt alldeles för mycket självhjälpsbok över det hela för min smak. Det är terapi, yoga, andningsövningar och Gud gör hela slanten och se så stärkt man blir av det och se så man kan resa sig upp och komma igen och allt sådant. Tyvärr är jag närmast allergisk mot allt sådant och tappar helt engagemanget och intresset för boken. Men, gillar du sådant kan nog boken vara väl så läsvärd. Om inte, läs första halvan och lägg sedan boken åt sidan.

(Rec.ex från Yourlife Books/Forum)

bokbloggsjerka 21 - 24 april

Blev ingen jerka för mig förra vecka, men nu hänger jag på igen:

Hur avgörande är karaktärerna tycker du?

Jag skulle nog säga att karaktärerna i en bok är mycket viktiga. En bra berättelse med helt ointressanta karaktärer är svår att uppskatta, frågan är om det ens kan vara en bra berättelse då. Det får gärna var lite olika typer av karaktärer med i boken och de får gärna ha lite olika bakgrund, ålder, kön, personlighetsdrag om jag får önska. Jag tycker också om när karaktärer utvecklas. För att en roman skall vara riktigt bra är det närmast ett krav. I deckargenren är det ofta långa bokserier och där måste huvudkaraktärerna utvecklas från bok till bok för att det skall vara intressant att följa, tycker jag.

påskekrim 2017

Som alltid när jag är på resa (åh, München vad jag gillar dig!) blir det oväntat lite läst och lyssnat, men om jag sträcker ut påskekrimsläsningen till veckan innan påsk och själva påskdagarna så har jag lyssnat klart på två deckare med väldigt olika karaktär.

  

En sax i hjärtat av Marie Bengts är en mysdeckare i 50-talsmiljö där sömmerskan Hannah (eller modeskaparen som hon själv föredrar) från Stockholm åker till Smålands landsbygd för att hjälpa en gammal faster. Byn där fastern bor visar sig var precis så skvallrig och full av offentliga hemligheter som byar i denna genren brukar vara och mitt i sommarlunken sker så ett mord. Hannah börjar snoka runt och kan inte låta bli att vara polisen behjälplig, något som kanske inte alltid uppskattas ... En trivsam deckare med karaktärer som var lätta att tycka om, men tyvärr blev den lite för lång. Mysdeckare gör sig bäst i hyfsat tajta berättelser och Bengts bok på 478 sidor eller drygt 16 timmar i ljudboksversion blir i längsta laget. Man hinner tröttna en smula, men jag kan nog ändå tänka mig att läsa en bok till om Hannah, och anar att hon kanske släpper sömnaden och satsar på en karriär som privatdetektiv istället. Vi får väl se!

Jag gav första delen i Varbergsdeckarna, Sanningens pris, ett rätt svalt betyg men tänkte att jag ger författarduon Vennersten/Sigurd en chans till. Det är ju skönt att ha något lättlyssnat på resa liksom. Pomologen blev dock en besvikelse. Det är något med både persongalleriet och dialogen som haltar och känns ansträngt. Trots att detta bara är andra delen i serien känns berättelsen trött. Om jag tyckte kommissarie Colbjörnsen var ordinär i första boken, så är han rent tråkig i denna. Inte ens när han drabbas av sjukdom känner jag med honom. Hans kollegor Adam och Eva växer inte heller. Nej, denna berättelse som handlar om mord på kvinnor med det gemensamt att de fått enskild vårdnad om sina barn, blir min sista Varbergsdeckare. Man kan ju inte gilla alla krim-serier.

Det var årets påskekrim det! Vad har ni läst under påsken?

glad påsk!

Nu drar jag på semester några dagar så jag passar på att önska er alla en riktigt glad påsk redan nu!

Njut av ledigheten, äggen och godiset och glöm inte påskekrimet! :)

bokbloggsjerka 7 - 10 april

Trevlig dag i Jönköping igår med goda vänner och idag tar jag det mest lugnt och pysslar runt lite här hemma och då passar det ju bara att besvara veckans jerka:

Bokserier kan pågå i en hel evighet. Vad tycker du om det?

När det gäller bokserier är det bara i deckargenren jag följer serier. För mig är det de enda bokserier som lockar, i andra genrer föredrar jag fristående romaner (undantag Fogelströms Stad-serie). Trilogier går bort oavsett genre. Vet inte varför, men jag har så svårt för trilogier.

Jag tycker det är rätt trevligt att få träffa huvudkaraktärerna i ett antal böcker, men till slut brukar det ändå kännas som att serien har gjort sitt. Mons Kallentofts serie om Malin Fors är ett exempel på en sådan serie. I alla serier finns mellanböcker där det känns som att karaktärernas utveckling gått i stå, men det brukar vända i boken efter. En karaktär jag gärna fortsätter att möta i några böcker till är Ruth Galloway.

kvartalsrapport

Årets första tre månader har flugit förbi och nu fylls luften av fågelkvitter och i träden här på området kuttrar duvorna i kapp. Jag är egentligen mer höstmänniska än vårmänniska, men oavsett så tycker jag om årstidsväxlingar.

Men, nu är det ju böcker och läsning detta inlägg skall handla om och närmare bestämt vad som blivit läst under januari, februari och mars. Det har varit blandad kompott av bra böcker och sämre böcker. Tyvärr var det tre böcker som på olika sätt dödade min läslust men som jag ändå, av olika skäl som rec.ex och julklapp, ville ge rejäla chanser. Men, jag gav upp dem alla till slut. Läslustdödare är aldrig roliga. Tur att det funnits riktigt bra böcker däremellan! Totalt antal lästa böcker (om jag bara räknar utlästa böcker) under dessa tre månader blev 16 stycken vilket måste var någon slags bottenrekord, men läslusten och läsorken har också sviktat. Förra året hade jag läst 22 böcker under samma period.

Förra året var jag med i bloggaktiviteten Jorden runt på 366 dagar och det är ju rätt kul att ha lite koll på vilka länder man styr kosan till med böckernas hjälp så jag tänker fortsätta lista det även detta år och jag räknar länder efter vart böckerna utspelar sig, inte vilket som är författarens födelseland.

Länder där böckerna utspelar sig
Sverige (7 st)
Storbritannien (2 st)
Frankrike (1 st)
Italien (1 st)
Argentina (1 st)
Thailand (1 st)
Landområdet Sapmi  (1 st)
Italien/Somalia (1 st)
Tyskland/Sverige (1 st)

Genre
Roman: 8 st
Deckare/spänning: 6 st
Novellsamling: 1 st
Självbiografi: 1 st

Sverige toppar i sedvanlig ordning, men Argentina i novellformat var en positiv upplevelse. Thailand tillsammans med Malin Fors blev dock en besvikelse. Jag håller mig till en förenklad genreindelning och mina två huvudsakliga kategorier är "roman" och "deckare/spänning", men ibland dyker det upp något annat också och detta kvartal var det en novellsamling och en självbiografi.

Format
Ljudbok 10 st
Inbundet 5 st
Pocket 0 st
E-bok 1 st

I sommar skall jag läsa alla pocket som ligger här hemma! Jag lovar. :)  Men, tills dess kommer nog ljudboken att fortsätta dominera.

Ja, även om det nu inte blivit så supermånga böcker lästa så är det förstås ändå några som varit extra bra och dessa utser jag till kvartalets

Bästa roman: Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson och Nötskal av Ian McEwan
Bästa deckare spänning: En kvinna i blått av Elly Griffiths
_______________________________________________________________

Lästa böcker jan - mars
1. Djävulsdoften av Mons Kallentoft
2. Tangodrottningen av Akli Tadjer
3. Molnfri bombnatt av Vibeke Olsson
4. Nötskal av Ian McEwan
5. Den som stannar, den som går av Elena Ferrante
6. Adua av Igiaba Scego
7. Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk
8. En kvinna i blått av Elly Griffiths
9. Påtvingat liv av Taina Adolfsson
10. Det vi förlorade i elden av Mariana Enriques
11. Sanningens pris av Vennersten/Sigurd
12. Mörkertid av Lars Pettersson
13. Dödens pendel av Jonas Moström
14. Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs av Anna Holmström Degerman
15. Nerverna – berättelsen om en familj av David Nyman
16. Kalla stjärnor blinka av Ingemar Dahl

Gav upp

Genom paradiset på en spikmatta av Jannice Eklöf (Sverige)
Manolitas tre bröllop av Almudena Grandes (Spanien)
Det är inte mig ni söker av David Dalton (USA)

behöver semester

Det är lite dåligt med uppdateringar på bloggen nu och det kan förklaras med att det är lite för mycket annat som tar kraft. Kaos på jobbet och chefsbyte på gång, distanskurs som skall hinnas med, tidsomställning som förstör min sömn, ryggen som gör ont ... Jag vill bara sova och vara ledig! Som alltid när det blir lite för mycket är det lustläsningen som blir lidande. Ljudbok funkar, pappersbok funkar klart sämre.

Men, snart skall jag faktiskt ha lite semester! München hägrar och om tio dagar åker jag och en mycket god vän dit. Längtar! Efter påsk tror jag på en lugnare period och därmed mer ork till läsningen. Då skall jag läsa de böcker som lockar allra mest, t ex Ljuset bakom ögonen av Tommi Kinnunen, och bara njuta av lugnet efter stormen. Om vädret vill kanske det blir några sköna lästimmar i Englischer Garten i München också. Hoppas!

Tills dess får det bli strösidor lästa och ljudböcker lyssnade. Just nu lyssnar jag på en riktigt trivsam mordhistoria, En sax i hjärtat av Marie Bengts, men snart får jag nog släppa morden för de har blivit aningen för många på sistone. Deckare är ju på något sätt den perfekta avkopplingslitteraturen, men variation är ju också bra. :)