31 dec. 2016

världsomseglingen - hur gick det?

Bildresultat för world map simple
Karta från: http://freedesignfile.com/229183-simple-color-world-map-vector-02/

Jag har under 2016 varit med i bloggaktiviteten En världsomsegling på 366 dagar som Johannas deckarhörna anordnade. Jag satte medvetet inte upp några mål för hur många länder jag skulle besöka, men trodde nog att det skulle bli några fler än det faktiskt blev. Men, ingen idé att gräma sig över det. Jag har ju i alla fall läst en massa böcker från en hel rad olika länder och världsdelar och det är ju gott i sig.

Besökta länder

Norden (minus Sverige)
Finland (2 böcker)
Danmark (2 böcker)
Norge (4 böcker)
Island (1 bok)

Europa (minus Storbritannien)
Italien (4 böcker)
Spanien (2 böcker)
Frankrike (2 böcker)
Tyskland (2 böcker)
Nederländerna (1 bok)
Irland (1 bok)
Ryssland (1 bok)

Sydamerika
Falklandsöarna (1 bok) Ja, jag är medveten om att det inte är ett eget land, men typ ändå liksom ...

Asien
Japan (1 bok)

Afrika
Nigeria (1 bok)

Blandad kompott
Kenya/Frankrike/Sverige (1 bok)
Sverige/Belgien/Kongo (1 bok)
England/Italien (1 bok)
Finland/Kamerun (1 bok)
Norge/Syrien (1 bok)
Mexico/USA (1 bok)

Hitte-på
Oidentifierbart Nesserland (1 bok)

Rymden
Mars (1 bok)

(För att se de olika titlarna och länkar till mina inlägg, klicka här.)

Ja, som ni ser så blev det inget besök till Oceanien och bara ett halvt besökt till något land i Nordamerika som inte är USA (tänker på Mexico alltså). Afrika och Asien. Det är ju nästan pinsamt att jag bara läst en bok som utspelar sig i dessa världsdelar och räknar man in de länder som döljer sig i blandad kompott så är ingen av dem skriven av en författare med afrikanskt eller asiatiskt ursprung. Men, men så kan det gå när man inte har några exakta mål uppsatta. ;)

Det har varit kul att vara med i denna bloggaktivitet, men 2017 får bli helt fritt från utmaningar och aktiviteter. Det enda jag kommer att lova är att jag, precis som nu, skall läsa en blandning av rec.ex och böcker jag köpt själv och fortsätta lyssna på en hel del böcker eftersom jag älskar ljudböcker, men också försöka läsa lite mer i pappersböcker och e-böcker så de inte samlar sig på hög. Vilka länder böckerna utspelar sig eller vilka länder författarna kommer ifrån kommer jag nog inte låta styra min läsning.

Med detta önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Bildresultat för gott nytt år

the seventh day of christmas



The seventh day of christmas och temat är  svanar eller att simma eller bada.

I en fyndlåda för ett antal år sig hittade jag den bok som får bli dagens tips: Simmaren av Zsuzsa Bánk. Den utspelar sig i Ungern i mitten av 50-talet och jag minns framför allt bokens sorgsna stämning och att det var en läsupplevelse som berörde. Leta upp den på ert närmast bibliotek eller på någon second hand-butik för den är läsvärd!

Bildresultat för simmaren zsuzsa bank

tecken som föregår jordens undergång

  (häftad)

Jag avslutar 2016 med en ny författarbekantskap, Yuri Herrera. Denna mexikan har skrivit boken Tecken som föregår jordens undergånsom utspelar sig i gränsområdet mellan Mexico och USA. Bokens huvudperson, Makina, åker från hemstaden till USA för att träffa sin bror som emigrerat och slutat höra av sig. Han lockades dit av en bit mark, men den verkar mest ha varit en chimär. Makinas resa till brodern kantas av hinder och vägen är mödosam och kräver många kontakter och stopp. När hon väl hittar brodern är han helt förändrad, men resan har även gjort något med Makina. Det som började som en resa av plikt, har i slutändan gjort henne till något av en hjälte.

Det här inte den typ av bok jag brukar läsa. Den hade nog egentligen behövt en närmare läsning och en bokcirkel för att diskutera alla aspekter av den. Herrara skildrar i boken vad som händer med människor i detta gränsland präglat av knarkhandel, militärer, människosmugglare och på något sätt känns alla svåra att komma nära. Som att miljön gör dem konturlösa, avvaktande och ständigt medvetna om att de är såväl oönskade som döda om de begår misstag. Samtidigt kan boken också läsas som en utvecklingsroman där Makinas utveckling står i centrum. 

Miljön är en viktig aspekt av boken, men Herrera blir aldrig någon långrandig miljöskildrare. Han beskriver den lika knappt som människorna eller händelseförloppet och det fungerar alldeles utmärkt och bidrar till bokens speciella stämning. Med det sagt är det här ändå inte en bok som faller mig helt i smaken. Jag känner mig hela tiden lite för distanserad från hela berättelsen, som om Herrera byggt en mur inte bara mellan alla och allt i boken, utan också mellan berättelsen och mig som läsare. Det är en bra bok, bara inte riktigt i min smak bara.

(Rec.ex från Nilsson förlag)

30 dec. 2016

kvartalsrapport - sista för året

Bildresultat för books tumblr

Innan det är dags att sammanfatta året som helhet skall något sägas om årets sista kvartal. Oktober, november, december - vad hände liksom? De bara sprang iväg. Mycket på jobbet, men på ett roligt sätt så inte ens november hann känns alltför lång och seg. Spahelg i oktober, en tripp till Gävle i november för att träffa gamla och nya bekantskaper och för att se en teaterpjäs som snöpligt nog blev inställd och fyra dagar i Berlin i december var höjdpunkterna utöver de rent litterära resorna och upplevelserna.

Läsningen har rullat på i rätt normal takt för min del och antal lästa böcker totalt blev 21 st (varav 7 är rec.ex).

Länder där böckerna utspelar sig: 
Sverige 10 st
Storbritannien 4 st
Italien 1 st
Danmark 1 st
USA 1 st
Norge 1 st
Tyskland 1 st
Norge/Syrien 1 st
USA/Mexico 1 st

Där lyckades jag pricka in två länder jag i princip aldrig annars varit i litterärt - Mexico och Syrien. Inte illa! Annars bjuder väl inte länderna på några större överraskningar och en sammanfattning av hur det har gått med den där världsomseglingen kommer imorgon eller på nyårsdagen.

Format
Ljudbok 8 st
Inbunden 8 st
Pocket 3 st
E-bok 2 st

För första gången det här året dominerar inte ljudboken fullständigt detta kvartal. Det känns skönt att läsa lite mer igen och jag skall verkligen försöka hålla kvar vid denna trend i inledningen på det nya året.

Böcker av kvinnliga författare: 12 st
Böcker av manliga författare: 9 st

Ja, ni vet min inställning till detta. Kön är inte en faktor när jag väljer böcker och jag tar bort denna statistik nästa år.

Enstaka noveller: 4 st novellixer som jag köpte på Bokmässan har blivit läst.

Och så avslutningsvis skall kvartalets bästa utses. Alltid lite knivigt men de här var nog bäst trots allt:

Bästa roman: Mitt hjärta går på av Christoffer Holst
Bästa spänning/deckare: Änkan av Fiona Barton

Så, då var årets sista kvartal sammanfattat. Nu väntar helårsrapporter!

the sixth day of christmas


The sixth day of christmas och temat är gäss eller ägg, eller för den som är trött på fåglar, varför inte tema föräldraskap.

Det gick ju så bra att använda Selma Lagerlöf igår så jag fortsätter väl med henne och låter Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige vara dagens boktips. Har visserligen inte läst den sedan min litteraturvetenskapsstudier i slutet av 90-talet, men det är ju en välkänd berättelse och gäss har Nils definitivt med sig på resan.

 (kartonnage)

29 dec. 2016

the fifth day of christmas



The fifth day of christmas och temat är guld eller något gyllene eller ringar (eller något annat smycke).

Ja, men varför inte slå till med en klassiker idag? Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf får det bli. Det är en sådan där bok som jag tror att jag har läst, men jag är inte helt säker. Kanske får jag läsa den på nytt (eller för första gången beroende på) och då kan man ju tacksamt nog göra det direkt på skärm om man vill genom Projekt Runeberg. där ju så mycket annan litteratur också finns samlad.

28 dec. 2016

herr lehmann

Det är sällan jag matchar min läsning med aktuellt resmål, men när jag nu hade en bok som utspelar sig i Berlin hemma och vi åkte till just Berlin precis innan jul fick den förstås följa med.

 (pocket)

Herr Lehmann av Sven Regener beskrivs som en tysk kultroman. Varför den är det låter jag var osagt, men den utspelar sig i alla fall hösten 1989, precis innan murens fall. Herr Lehmann, som alla börjat kalla honom för att han snart skall fylla trettio, vill hellre bli kallad vid sitt förnamn, men ingen bryr sig nämnvärt om det. Han har bott i Berlin i några år och klarat sig undan från besök av föräldrar, men nu tänker de komma till Berlin och gå på teater. Herr Lehmann är inte glad. Inte bara för att han måste visa upp sitt liv för sina föräldrar utan också för att han måste ta sig till det förhatliga Kudamm (och här har väl jag och Herr Lehmann i princip samma inställning ...), Han försörjer sig som bartender på ett litet Kneipe kallat Einfall och har en chef som är en aning märklig och gäster som är ännu märkligare. Hans bäste vän Karl är på gränsen till sammanbrott och genombrott som konstnär i en salig blandning. Lägg därtill den rundlagda kockan Katrin som fångar Herr Lehmanns hjärta, en sällsamt ful hund, en herrans massa weizenbier och ett evigt kringflackande i Kreutzberg så har ni boken i ett nötskal.

Boken har en viss humor och den underhåller mig, men jag skrattar mig inte fördärvad som utlovats av blurbarna. Inte så konstigt kanske, för jag har inte stenkoll på alla berlinstadsdelar, vad som var typiskt öst och väst där på 80-talet och jag missar förstås en del underliggande tyska poänger, men det gör inte så mycket. Boken sticker ut från mängden och Herr Lehmann är en sådan där typ som jag i lagom doser skulle gilla att hänga med för jag gillar hans ironiska drag och hans sätt att se krasst på tillvaron. Men, något bestående minne tror jag väl inte att jag kommer att ha av den här boken, kultromanstatusen till trots.

the fourth day of christmas



The fourth day of christmas och temat är fåglar.

Nu är det dags för en barnbok, nämligen en av mina favoritbilderböcker från barndomen - Örjan: den höjdrädda örnen av Lars Klinting. Som den kungsörn Örjan är borde han älska att flyga högt däruppe bland molnen, men han törs helt enkelt inte. Då dyker den lilla, lilla kungsfågeln upp och blir till stor hjälp för Örjan. Jag älskade verkligen den här boken som liten och är övertygad om att jag skulle göra det även som vuxen!

 (inbunden)

27 dec. 2016

the first, second and third day of chrismas

Ugglan & boken har satt ihop en trevlig liten utmaning att förgylla julens tolv dagar med, allt med koppling till en viss känd julvisa. Jag hade tänkt haka på från början, men nu är vi visst redan framme vid tredje dagen. Nåja, bättre sent än aldrig - här kommer tre på en gång!



The first day of christmas och temat är frukt, träd eller rapphöns.

Jag tipsar här om Vinteräpplen av Josefine Sundström. En debut som jag verkligen blev positivt överraskad av och som jag läst med växande intresse. Tre kvinnor i tre olika generationer, med det sociala arvet av svåra män som behandlar sina kvinnor illa hängande över sig. En fin roman, trots allt, med hopp och ljus och en miljöskildring som jag tyckte mycket om.



The second day of christmas och temat är turturduvor, kärlekspar eller helt enkelt kärlek.

Nu plockar jag fram favoritboken av favoritförfattaren - Ett amatöräktenskap av Anne Tyler. Några turturduvor är det väl knappast tal om, snarare är det ett par som trots ett långt äktenskap, aldrig lyckas förstå varandra och inte gör de varandra särskilt lyckliga heller. Snarare blir väl andra lidande av deras oförmåga till innerlig kärleksrelation. Tylers sätt att skildra den vardagliga människan med sin strävan, sina fel och brister, men också förtjänster, gör den ändå värd att nämna i sammanhanget. Kärlek är ju inte alltid rosenskimrande i böckerna (och inte heller i verkligheten).



The third day of christmas och temat är höns, franskt och Frankrike.

Det är påfallande tomt på höns i min bokhylla, så jag går på franskt istället och tipsar om Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt. Om ett liv som inte blev riktigt som det var tänkt, en sybehörsaffär istället för modeskapande och en riktig storvinst. Vilken den nu egentligen är.

26 dec. 2016

årets julklappsbok

 (pocket)

Traditionsenligt fick jag en bok med koppling till Nobelpriset i litteratur i julklapp och i år blev det inte en bok skriven av nobelpristagaren själv, utan Det är inte mig ni söker - Jakten på Bob Dylan av David Dalton. Mitt intresse är närmast noll för såväl Dylan som person som hans musik (eller lyrik om man nu så vill då ...), men boken kommer självklart att få en chans här framöver. Nästa år hoppas jag på att en författare (dramatiker, lyriker eller epiker kvittar) får priset igen.

23 dec. 2016

drick värmen ur min hand

 (ljudbok)

Bengt Ohlsson har jag ett komplicerat förhållande till. Egentligen har jag gjort slut med honom och det flera gånger dessutom. Först förförde han mig med Gregorius, sedan läst jag med bokcirkeln på mitt dåvarande jobb Hennes mjukaste röst och vi var kollektivt besvikna. Ingen mer Ohlsson, sa jag. Så läste jag Syster och det skulle verkligen bli den sista Ohlsson för min del. Nu fick det vara slut. Men, så kom Swing och jag läste, blev inledningsvis road och därefter alldeles galen och då, då fick det verkligen vara slut. Gissa vad som hänt nu. Ja, alldeles riktigt. Karln har fått ännu en chans och nu tycker jag väl ändå att det tog sig lite.

Drick värmen ur min hand är ju till att börja med en väldigt vacker titel, och jag är uppenbarligen svag för sådant. En halvcharmig hund på framsidan är bara att betrakta som ytterligare plus i kanten. Innehållet då? Jo, det handlar om Martin, en medelålders man, gift sedan många år, tonårsdotter i hemmet och ett jobb som socialarbetare med uppgift att samtala med och uppsöka sexköpare. Ett bra jobb, inte minst för att andra finner det intressant när han säger att han jobbar på Sexköpssektionen. För Martin spelar det viss roll vad andra tycker. Han vill gärna framstå som lite kulturellt intellektuell och han har ju för all del skrivit ett par monologer som framförts på teatrar. även det var nu var ett tag sedan. Kanske borde han göra mer av det, men när?

Martin har genom sitt arbete lärt känna en ung poliskvinna som han blivit hopplöst förälskad i, men han vet att det aldrig kan bli något av det. Han tycks inte ens vara särskilt intresserad av att lämna sin fru, han har bara blivit betagen av en annan kvinna. Det som ger berättelsen en skjuts framåt är en händelse som leder fram till att Martin får överta en klients hund. Hunden Rulle skall först bara bo tillfälligt hos Martin och hans familj, men för Martin blir detta livsomvälvande. Rulles kärlek och hängivenhet får Martin att börja se sitt liv och sina relationer på ett nytt sätt, men han inser också sin egen ensamhet mitt i allt.

Jag gillar tonen i den här boken. Den är på något sätt lite trött, lite så där livsmätt som man kan känna sig ibland, men samtidigt finns där värme, kärlek, trygghet. Livet rullar liksom bara på, man har kommit överens med vissa sidor av sig själv och med andra är man inte alls vän. Martins inre monologer, hans tankevärld, känns allmänmänsklig så till vida att många som lever ett medelklassliv i en stad nog kan känna igen sig. Skildringen av hunden Rulle och den plats han får i Martins liv är fin, stundtals närmast vacker . Lite metaforiskt blir det ibland när skogspromenaden förvandlas till en bergsbestigning och svårigheter övervinns, nya horisonter öppnas, men det är inte så övertydligt att det stör. Jag måste, som ni förstår av inledningen, mycket motvilligt säga att jag tyckte om den här boken. Den var liksom fin och det är ju inte så ofta man läser böcker som är det. Den här gången tänker jag inte göra slut med Ohlsson, jag öppnar snarare upp för ännu en dejt framöver.

20 snabba inför jul och nyår

Relaterad bild

Hemma från Berlin-semestern (underbar stad det där!) och hinner med Enligt O:s 20 snabba innan jag skall bege mig till stormarknaden för julmatsinhandling (gissar att jag inte är den enda som skall dit ...)

Julafton eller nyårsafton? Har aldrig varit någon nyårsfirare, 

Glögg eller julmust? För att julmust är godast helt enkelt

Amaryllis eller hyacint? Den som inte luktar en massa - visst är det amaryllisen? Eller? Alltid lika osäker. 

Sill eller skinka? Äter inget som levt i vatten, så det var ett enkelt val. 

Snö eller regn? Älskar snö, men här är tyvärr barmark.

Lussekatter eller pepparkakor? Gillar egentligen båda, men pepparkakor vinner i längden.

En i taget eller slalomläsning? Jag lyckas ju aldrig med föresatsen att läsa en i taget, så slalomläsning it is. 

Film eller tv-serie? Har alltid gillat serier bättre än filmer.

Gina Dirawi eller Sanna Nielsen? Gillar både på olika sätt, men Gina är lite vassare vilket jag gillar.  

Kalle Anka eller Karl Bertil? Gillar helt enkelt estetiken,

Tomten eller Grinchen? Vill slå ett slag för den gamla svenska gårdstomten här.

Morgonpigg eller nattuggla? Alltså, jag är ju varken eller egentligen.

Hundöra eller bokmärke? Jag är något av hundörats förkämpe! 

Soffan eller sängen? Skönaste möbeln i hemmet!

Tegelstenar eller tunnisar? Är i det närmsta tegelstensfobiker ...

Leonard Cohen eller Bob Dylan? Ingen av dem är några stora favoriter, men Cohen har en del bra låtar.

Fröken Frimans krig eller Ivanhoe? Älskar Ivanhoe på nyårsdagen! 

Ingvar Oldsberg eller Lasse Kronér? Jag är i smyg lite svag för Kronérs höga trivselfaktor. :)

Så mycket bättre eller Stjärnorna på slottet? Föredrar prat framför sång.

Sven -Bertil Taube eller Kent? Jag sörjer inte, men de har haft en del bra låtar. 

17 dec. 2016

Berlin - vart annars?

Bildresultat för berlin weihnacht
Bild: berlin.de/© Enrico Verworner

Nu blir det bloggpaus här några dagar för jag drar till Berlin och njuter av staden i mitt hjärta! Kommer hem lagom till jul, men utifall att bloggpausen håller i sig över hela julhelgen passar jag på att redan nu säga God Jul till er alla, eller kanske mer passande Frohe Weinachten! :)

16 dec. 2016

sol och fjäderbrev

 (häftad)   (häftad)

Nej, nu vet jag inte riktigt vad som hände. Brukar ju tycka så mycket om Moa Martinson, men Fjäderbrevet tycker jag är oväntat svårläst, tråkig och jag begriper faktiskt inte alls varför man valt att ge ut just den. Men, omslaget är i alla fall urtjusigt!

Sol av D. H. Lawrence däremot - helt i min smak! Fint språk, intressant stämning, udda huvudkaraktär och förändring som pågår. Den kan jag varmt rekommenderar.

Ja, det får bli ett väldigt kort och koncist inlägg idag. Men bättre några rader än inga alls tänker jag! :)

14 dec. 2016

just nu

Relaterad bild
Bild: https://www.moodletreff.de/course/view.php?id=135

Det blir inte så mycket läst nu, men det finns ju diverse påbörjat och oavslutat så vi kör väl en liten just nu-uppdatering

Vid sängen: Där har Saharasyndromet av Christian Unge legat orörd bra länge nu. Snart blir den nog läst!

På soffbordet: Mest disk om jag skall vara ärlig. Ja, och datorn förstås. Har man ingen tv, så hamnar datorn på soffbordet.

Vid läsfåtöljen: Jag började på Manolitas bröllop av Almudena Grandes för några veckor sedan, men det här med tegelstenar, alltså ... Inte min grej.

I öronen: En bok som ger ett märkligt trött intryck, vilket passar mig rätt bra för tillfället - Drick värmen ur min hand av Bengt Ohlsson.

I iPhonen (e-bok): Ett ännu ej påbörjat rec.ex - Tangodrottningen av Akli Tadjer.

Läser jag lite då och då: Mörkertid av Lars Pettersson. Gillar egentligen, men läsorken är låg just nu.

På is: En hel del av böckerna som ligger olästa här hemma ...

Längtar jag efter att få läsa: En bok som ger mig den där riktiga wow-känslan. Den letar man väl allt som oftast efter. :)

Vad läser ni andra just nu?

11 dec. 2016

två systrar - ett reportage

 (inbunden)

Vissa böcker är det så innerligt svårt att skriva om här på bloggen tycker jag och Två systrar av Åsne Seierstad är en typisk sådan. Genre-mässigt är det här en reportagebok. Jag kan därför inte tycka något om det som sker - det är ju vad som faktiskt hänt. Jag kan inte heller säga något om personernas trovärdighet eller händelseförloppets sannolikhet. Återstår då bara att skriva om innehållet och om Seierstads förmåga att förmedla det, så jag gör väl ett försök. 

Ayan och Leila, två systrar med somaliskt ursprung, växer upp i ett litet norskt samhälle. Deras mor vill inte att de blir för norska, medan deras far ses som tämligen liberal. Familjen är praktiserande muslimer och i tonåren blir Ayan och Leila alltmer rättroende. De börjar klä sig i niqab och får problem i skolan. Vad föräldrarna är helt ovetande om är att systrarna sakta men säkert radikaliseras och drömmer om att åka till Syrien, till IS och kalifatet i Raqqa. Där skall de leva ett rättfärdigt liv helt i islams anda och garanteras att komma till paradiset efter döden. 2013 tar de steget. De bara lämnar Norge och tar sig över gränsen till Syrien från Turkiet. Föräldrarna och övriga syskon är förtvivlade. Fadern kan inte förstå varför hans döttrar utsätter sig för detta och med insikten om att de hjärntvättats beger han sig till Turkiet för att därifrån försöka rädda sina döttrar undan IS. Men döttrarna vill inte bli räddade och fadern far illa. När månader och år går faller familjen successivt samman. Kontakten med Ayan och Leila blir alltmer sporadisk, modern väljer att under långa tider bosätta sig i Somaliland och fadern, som inte vill ge upp, drabbas av depressionslika tillstånd.

Seierstad låter oss komma nära två av alla de som lämnat sitt västerländska hem för att ansluta sig till IS. Familjemedlemmar, lärare, skolkamrater får komma till tals och genom det byggs systrarnas liv upp. Bakgrunden är viktig för att processen som leder fram till beslutet att lämna Norge för Syrien skall få ett sammanhang. Jag skulle inte säga att det därigenom är lättare att förstå varför unga människor uppväxta i väst beger sig till IS-kontrollerade områden, men det ger en bild som är viktig att ta till sig och fundera vidare kring. Det som händer i världen är i det här fallet, precis som det oftast är, komplext och på något sätt allas ansvar. I alla fall måste vi alla börja förstå allvaret i det som sker när det gäller radikaliering av olika slag för det påverkar vårt samhälle, inte bara den enskilda individen. I boken får vi ta del av chatt-konversationen mellan den alltmer ateistiske brodern som bor kvar i Norge och systrarna i Raqqa. I chattarna märks kärleken, men också brytningen, hur svårt det är för familjens olika personer att fortsätta förstå varandra. Det är läsning som berör. 

Jag rekommenderar Åsen Seierstads bok Två systrar till alla som vill få en inblick i hur rekryteringen till IS kan gå till och hur en familj påverkas när någon eller några familjemedlemmar tar ett steg som är så destruktivt som detta är. 

10 dec. 2016

stora ljudbokspriset

Stora Ljudbokspriset

Och dagarna går ... skrev för någon dag sedan ett kort inlägg om Stora ljudbokspriset och jag klickade mig snabbt in på deras hemsida. Till min förvåning, eftersom jag lyssnar så mycket på ljudböcker, hade jag inte lyssnat på en enda av de nominerade böckerna. Det visade sig sedan att jag hade tittat på fel år och sett förra årets nomineringar och 2015 hade jag tydligen lyssnat på alldeles fel böcker för där hade jag verkligen lyssnat på noll av de nominerade. När jag tog mig lite mer tid lyckades jag klicka mig in på sidan för de verkligt nominerade 2016 och jo, då hade jag ju lyssnat på några. Men, det var fortfarande något som var konstigt. Hur kunde det komma sig att inte enda deckare/spänningsroman var nominerad? Visade sig att de hade en egen flik, precis som även barn och ungdom. Det är nu jag börjar oroa mig för min egen läsförståelse ... Eller så skyller jag bara på att det varit lite mycket på jobbet ... Eller på att hemsidan var otydlig i mobilen ... Eller, vad som helst. ;)

De nominerade 2016 är alltså indelade i fyra kategorier och du kan rösta på din favorit fram till imorgon 11 dec. Jag kommer att absolut att rösta! Skall bara fundera en sista gång på vilka som faktiskt skall få min röst.

(Klicka på rubriken så ser du alla de nominerade.)

Skönlitteratur:
Jag har lyssnat på två av de nominerade i kategorin - Det är något som inte stämmer av Martina Haag och Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. Svårt att välja mellan dem för båda är grymt bra!

Spänning
I den här kategorin har jag lyssnat på fem av de nominerade - Änkan av Fiona Barton, Midnattsflickor av Jonas Moström, Välkommen hem av Ninni Schulman, Störst av allt av Malin Persson Giolito och Eld och djupa vatten av Grebe/Träff. Min röst kommer att tillfalla Barton eller Persson Giolito.

Ungdom
Jag har inte lyssnat på någon av böckerna i denna kategori, men för något år sedan läste jag Som Zlatan fast bättre av Niclas Christoffer och tyckte att ämnet var angeläget men språket lämnar en del övrigt att önska.

Barn
Har inga barn i min närhet och inget intresse för att läsa barnböcker så här har jag noll koll på hur böckerna gör sig som ljudböcker. Några av böckerna är så gamla att jag hört talas om dem av den anledningen eller läst dem själv under uppväxten. Förvånar mig en aning att dessa är med.

Vilka kommer ni att rösta på?

5 dec. 2016

vårens böcker - önskelistan



Det är alltid något av julafton när katalogen med nästa säsongs bokutgivning kommer och det här gången är det våren 2017 det gäller. Jag har inte riktigt hunnit med höstens utgivning så jag hoppades på en inte alltför lockande bokutgivning och så verkar det också vara. När jag tittat igenom katalogen ett par gånger är det alldeles lagom många böcker som fångar mitt intresse och det känns väldigt skönt. Jag har många pocketböcker och även en del inbundna liggande här hemma som nu i vår kanske äntligen kan bli lästa.

Här är böckerna som står på min önskelista under våren:

Januari
 (inbunden)   (inbunden)

Februari
 (inbunden)

Mars
 (inbunden)  (inbunden)  (inbunden)

April
 (inbunden)  (inbunden)  (inbunden) Bildresultat för min bästa väns fru bengtsson

Maj
 (inbunden)

Spjut, Kinnunen, Teir, Paborn, Bragi och Bengtsson är författare jag har läst tidigare och gillat, medan Enriquez, Holmström Degerman, Strout, Harper och Covacich blir nya bekantskaper. En blandning av gammalt och nytt brukar alltid var en bra plan!

Den som följt min blogg vet att jag älskar ljudböcker och eftersom jag nu lyssnar så mycket på ljudböcker har jag fått en viss känsla för vilken slags böcker jag tycker om att lyssna på. Den här gången gjorde jag därför en lista på böcker jag tror att jag kommer att lyssna på  - om de kommer som ljudböcker vill säga. Alla gör ju tyvärr inte det, men jag hoppas på att dessa gör det:

Bitterfittan 2 av Maria Sveland
En sax i hjärtat av Marie Bengts
Ditt liv och mitt av Majgull Axelsson
Majken minröjare av Karin Brunk Holmqvist
Gränslösa av Carolina Neurath
Den som går på tigerstigar av Helena Thorfinn
Den som stannar, den som går av Elena Ferrante

Vilka böcker i vårens utgivning är ni sugna på att läsa? Någon ni längtar lite extra efter?

4 dec. 2016

mindfulness för losers

 (häftad)

I en trevlig och välfylld goodie-bag på Bokmässan fanns Mindfulness för losers av Christoffer Holst. Jag läste ju hans debut Mitt hjärta går på häromveckan och blev verkligen förtjust i den så det var med positiva vibbar jag tog mig an Mindfulness för losers - och visst är även den bra!

Mitt hjärta går på handlade om två unga killar och spirande kärlek. I Mindfulness för losers möter vi istället Pamela (med betoning på e-et), en tjugosjuårig före detta dokusåpadeltagare som återvänt till hembyn i Jämtland men känner sig utanför. Jag uppskattar när författare kan skriva så olika böcker. Allt behöver inte var uppföljare, trilogier och serier. En bok kan ju också stå alldeles för sig självt, och det gör Holst böcker utan problem.

Pamela tycker att alla hemma i Solvik dömer henne för det som hände i dokusåpan Heta nätter (med tydliga Paradise Hotel-liknelser) och vill komma bort. Allra helst vill hon träffa Wade Crust, en skådespelare från hennes favoritläkarserie Perfect Pulse. När ett läge så uppenbarar sig kastar hon sig iväg till Stockholm där hon träffar den nästan diplomerade mindfulnesscoachen Gloria och den mopedåkande Sebbe. Det blir en helt annan tillvaro än den hon hade i Solvik, men är den verkligen bättre? Är detta vad Pamela vill?

Det här är definitivt en feelgoodroman i min smak. Jag stör mig först på att "lantisarna" beskrivs en aning förutsägbart, men när det blir tydligt att Holst även tänker driva en del med storstadsborna är det förlåtet. Jag ser det snarare som en poäng. Något annat som jag tycker är fint med boken är skildringen av Pamelas föräldrar. De vill så väl och deras oro och deras oförståelse och försök att förstå vad det är Pamela söker där i Stockholm är trovärdig. Jag tänker att föräldrar  och relationen till dem ofta beskrivs som betydligt mer problemastisk, men många har ju faktiskt en bra relation till föräldrar och den är också värd att skildra. Det finns som ni förstår massor av värme i boken och en hel del humor och för mig ger detta bara mersmak. Ge mig mer Holst nu!

3 dec. 2016

doppler och volvo lastvagnar

På Bokmässan var jag på ett seminarium där Erlend Loe läste högt ur sin senaste bok, Slutet på världen som vi känner den. Jag och alla andra i salongen skrattade glatt åt Loes utvalda högläsningsdelar och jag kände att "den där boken vill jag läsa"! Boken är den tredje i ordningen om Doppler och därför kände jag att det kanske vore en bra idé att läsa de andra två först och det har jag nu gjort - med blandade känslor.

Doppler   (pocket)

Doppler har jag läst tidigare men det är så många år sedan att jag inte kom ihåg den särskilt väl. Det är en kort bok så jag valde att lyssna på den och Lennart Jähkel är en perfekt uppläsare för denna bok. Jag fnissar glatt ett antal gånger när jag lyssnar på Doppler och känner mig riktigt road, precis som jag minns att jag blev förra gången. Doppler är en man som tröttnar på vardagens ekorrhjul och duktighet och flyttar ut i skogen. Det hela är egentligen ganska odramatiskt. Han bara gör det. Frun och barnen bor kvar i villan, men Doppler bor i skogen. Jag inser att man kan ha invändningar mot detta, men när inte ens frun verkar ha så mycket emot att mannen dragit till skogs, så skall väl inte jag heller ha det. :) Ute i skogen blir Doppler vän med en älgkalv som han döper till Bongo och allt är tämligen fridsamt tills det dyker upp en annan vardagsflyktsman som stör friden. Ett antal roliga scener och en humoristisk ton i hela boken gör det här till riktigt rolig läsning!

Volvo lastvagnar är bok nummer två om Doppler, men jag fastnar inte alls för den. Tycker den känns mer ansträngd och att det går inte hem hos mig. Doppler har, i sällskap med sonen Gregus och älgen Bongo, gått från skog till skog och har nu hamnat i Värmland. Där bor en gammal dam som förlorade sin Volvo lastvagnskörande make för många år sedan och därefter förlorade hon även rätten att handha undulater efter en klippincident. Hon röker nu sitt hasch och har allmänt tråkigt. Tills Doppler & co dyker upp. I trakten bor också en gammal scoutentusiast med konstiga matvanor som försöker värva Doppler till scoutrörelsen. Men inget går riktigt som tänkt och både Gregus och Bongo drar när Doppler tappar kontakten med deras egentliga uppdrag - att bekämpa duktigheten i världen.

Jag hoppas att  Slutet på världen som vi känner den kommer vara mer som Doppler och av det lilla jag fick höra på Bokmässan så tror jag den kommer vara det. Trots Volvo lastvagnar ser jag fortfarande fram emot nästa bok om Doppler, men jag spar den till lite längre fram i vinter.