Jag avslutar 2016 med en ny författarbekantskap, Yuri Herrera. Denna mexikan har skrivit boken Tecken som föregår jordens undergång som utspelar sig i gränsområdet mellan Mexico och USA. Bokens huvudperson, Makina, åker från hemstaden till USA för att träffa sin bror som emigrerat och slutat höra av sig. Han lockades dit av en bit mark, men den verkar mest ha varit en chimär. Makinas resa till brodern kantas av hinder och vägen är mödosam och kräver många kontakter och stopp. När hon väl hittar brodern är han helt förändrad, men resan har även gjort något med Makina. Det som började som en resa av plikt, har i slutändan gjort henne till något av en hjälte.
Det här inte den typ av bok jag brukar läsa. Den hade nog egentligen behövt en närmare läsning och en bokcirkel för att diskutera alla aspekter av den. Herrara skildrar i boken vad som händer med människor i detta gränsland präglat av knarkhandel, militärer, människosmugglare och på något sätt känns alla svåra att komma nära. Som att miljön gör dem konturlösa, avvaktande och ständigt medvetna om att de är såväl oönskade som döda om de begår misstag. Samtidigt kan boken också läsas som en utvecklingsroman där Makinas utveckling står i centrum.
Miljön är en viktig aspekt av boken, men Herrera blir aldrig någon långrandig miljöskildrare. Han beskriver den lika knappt som människorna eller händelseförloppet och det fungerar alldeles utmärkt och bidrar till bokens speciella stämning. Med det sagt är det här ändå inte en bok som faller mig helt i smaken. Jag känner mig hela tiden lite för distanserad från hela berättelsen, som om Herrera byggt en mur inte bara mellan alla och allt i boken, utan också mellan berättelsen och mig som läsare. Det är en bra bok, bara inte riktigt i min smak bara.
(Rec.ex från Nilsson förlag)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.