27 sep. 2019
moratorium
Allt tar sin början på ett scoutläger där en flicka brinner inne medan de unga scoutledarna Jonathan och David tar en simtur, berusade är de också. Skuldkänslorna måste de nu hantera och Jonathan klarar det sämst. Tio år efter lägret är han försvunnen. Davids liv rullar på betydligt bättre, men plötsligt faller allt samma då frun lämnar honom och Skatteverket ska driva in en stor skuld han har till följd av en misslyckad företagssatsning. Så dyker Jonathans pappa upp och erbjuder David en stor summa pengar för att David ska ta reda på vad som hänt Jonathan. Ett mord sker och det hela blir än mer komplicerat.
Jag har egentligen inget att klaga på vad gäller den här boken. Det är välskrivet, särskilt med tanke på att det är en debut. Kanske ibland att det blir, för genren, lite väl ordrikt och förklarande, men det är typiskt sådant som försvinner i bok två av författaren. Historien i sig med försvinnandet och fonden med scoutlägret fungerar också bra. I boken är det väldigt många trådar och just nu är det inte vad jag vill ha, i alla fall inte i en deckare. Jag vill ha nåt mer snabbläst, med mer driv. Det är något med alltihop som inte engagerar mig och helt ärligt så tror jag att det mest beror på min egen rastlöshet än att boken har brister. För det har den ju i princip inte. Det är bara fel läge och med en tredjedel kvar av boken lägger jag undan den, men säger att jag gärna ger Monica Rehn en chans till med bok nummer två.
(Rec.ex från Modernista)
25 sep. 2019
visst blir det bokmässa
Ett par gratisbiljetter och en starkt rabatterad hotellnatt - jo, det blir Bokmässa trots allt för mig i år! För första gången ska också min vän i livet följa med. Det blir kul att introducera honom i det underbart kaotiska vansinne som ju Bokmässan är. :)
Det blir dock ett kort och intensivt besök. Vi tänker hänga på låset när mässan öppnar på lördagen och sedan dra därifrån på eftermiddagen för att jag ska hinna med tåget hem, men några timmar är bättre än inga timmar. Har inte varit där på två år nu, så en dos Bokmässa är precis vad jag behöver. Inga bestämda planer, utan det blir strosande (eller vad man nu ska kalla det i lördagens trängsel!) på mässgolvet och säkert snubblar vi över något kul monterprogram. Det gör man ju alltid!
Ska du på Bokmässan? Något du ser extra mycket fram emot på mässan?
24 sep. 2019
maskiner som jag
London 1980-tal. Charlie och Miranda är grannar, men också ett par. Han hoppar mellan jobb, utan någon egentlig inriktning i livet. Hon är en målmedveten student. Men Miranda visar sig bära på en mörk hemlighet. Allting avslöjas när Charlie köper Adam, en mänsklig robot. Adam är så nära en människa man kan komma, både till det yttre och det inre. Han har till och med sex med Miranda och kan röras till tårar. Snart kastas dessa tre in i ett triangeldrama med stora konsekvenser. (Från Bokus)
Det här är en bok jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om. Den gör mig förbryllad. Vi kan börja med tiden. 1980-tal. Varför? Det mest som rör hänvisningar till årtal i den här boken är förvirrande för inget stämmer riktigt. Internet 1982. Nej, förstås inte. Inte en hel del andra tekniska hänvisningar heller. Mitt i allt är ändå Thatcher premiärminister, men gällande det finns också en del uppgifter som gjorts om. Varför är det så här i Ian McEwans bok Maskiner som jag? Jag vet inte. Min enda förklaring är att detta är så sinnrikt att det går över mitt huvud.
Roboten Adam är en intressant karaktär. Han är smart och stilig, men blir samtidigt hela tiden allt mer obehaglig med sina konstiga kärlekskänslor och haikudikter som han skriver. Charlie och Miranda är också en aning udda, men Mirandas hemlighet ska ju komma att avslöjas och också spela en stor roll för berättelsens utveckling.
Jag lyssnar och ibland dras jag in i berättelsen, ibland blir jag trött på en av personerna eller på alla tre, ibland försöker jag hänga med i de konstiga tidsreferenserna. Ibland vill jag ge upp, ibland vill jag lyssna en stund till. Till slut har jag ju ändå kommit igenom boken och vad jag ska tycka vet jag inte alls. Men, det jag nog kommer att bära med mig är det jag på något sätt ändå tror är berättelsen bärande fråga: Vad händer med oss människor när vi skapar en maskin som vi ger egenskaper som gör att vi riskerar att förlora kontrollen över händelseförloppet?
22 sep. 2019
under fikonträdets skugga
Susanne är en kvinna 50+ som vigt hela sitt liv åt att ta hand om sin framgångsrike man och sina två döttrar. Nu är barnen vuxna med egna liv, karriären består av en deltidstjänst som högstadielärare och maken har sagt tack och hej och flyttat in till sin nya kvinna. Kvar står Susanne som nu måste bygga upp sitt liv, ett eget liv. Först måste hon bara hitta någon vettig bostadslösning och dessutom någonstans att förvara allt bohag från den numera sålda familjevillan.
I arv har Susanne fått en gammal nergången mjölkbutik på Gotland och dit tar hon alla sakerna för förvaring. Av en slump dyker det upp en turist som frågar om priset på en av alla sakerna som står på gården. Det blir starten på en ofrivillig och smått oorganiserad loppis och snart dyker det upp en man på cykel som vill köpa en bok och han blir starten på något som är både nytt och ovant för Susanne.
Jag tycker egentligen om idén i den här feelgoodromanen. Att starta om mitt i livet är ju ett tacksamt tema i genren och fungerar allt som oftast bra. Så även här. Jag tycker också om miljön med den avlägset belägna fastigheten och den gotländska landsbygden (boken är väldigt Visbybefriad). Det som däremot förbryllar mig är att jag inte tycker om huvudpersonen Susanne. Hennes velande och osäkerhet kring allt från vikt till jobb till bostadsort till kärlek är säkert och visserligen trovärdigt skildrat, men det blir för mycket och driver mig till vansinne. Ibland kan det vara intressant att läsa om människor som man inte tycker om, men det här är fel genre. Saken blir inte mycket bättre av att jag också finner hennes döttrar rätt jobbiga och mannen på cykel är inte heller någon stor favorit. Den person jag egentligen tycker mest om är en flyttgubbe med gott hjärta och en dos klokskap. Inte en av huvudkaraktärerna om jag säger så.
Boken är absolut inte dålig, men jag förväntar mig att tycka om huvudkaraktären i en feelgood. Det blir ett medelbetyg trots allt för Camilla Davidsson lyckas ju ändå hålla mig kvar i sin berättelse Under fikonträdets skugga ända till slutet trots att jag många gånger vill ruska om Susanne och skrika "Skärp dig!!!".
17 sep. 2019
välj honom
Roméo är brandman och vid en utryckning skadas han svårt och hamnar på sjukhus. På avdelningen jobbar sjuksköterskan Juliette. Medan Roméo kämpar för att läka och komma tillbaka till livet, kämpar Juliette för att bli gravid tillsammans med sin sambo Laurent. Juliette och Roméo börjar kommunicera med varandra och Juliette kan inte låt bli att dras in i hans liv och hjälper även hans lillasyster genom ett svårt beslut.
Roméo blir utskriven från sjukhuset och några år går. Juliette har äntligen blivit gravid, men hennes sambo blir allt mer kontrollerande och obehaglig. Roméo har lyckats komma tillbaka till jobbet som brandman, men har aldrig kunnat glömma Juliette. En tragisk händelse ska föra dem samman igen.
Välj honom av Agnès Ledig är en fin skildring om att hitta sig själv och göra val som bygger på att respektera sig själv. Det 'är förstås också en bok om kärlek och den är inte alltid så enkel och när det gäller Roméos syster är den till och med lite problematisk ur perspektiv som sällan skildras med värme. Det är lättläst och jag försvinner in i berättelsen på det där sättet som just nu är så extra efterlängtat. För mig är det här andra mötet med Agnès Ledig och det kommer absolut bli fler.
16 sep. 2019
damen med bysten
Karin Brunk Holmqvist är tillbaka med en ny bok om ensamma damer på Österlen. Den här gången är titeln Damen med bysten och börjar med att väninnorna Lovisa och Elvy från Hammenhög åker med bussen till Simrishamn för att få Lovisas ärvda byst, kallad Helga Müller, värderad av experterna i Antikrundan. Det visar sig att bysten är värd mer än väntat, och i publiken finns sol-och-våraren Edmund som genast blir intresserad.
Mer om handlingen säger jag inte. Den som läst Brunk Holmqvist innan vet ungefär hur det kommer att gå. För det här en mycket typisk bok av henne. Vi har två ensamma kvinnor i 70-årsåldern, lite hämmade och inte helt med i den moderna världen. Noga med att inte sticka ut och låta folk i samhället få någon anledning att prata om dem. Det är en fin och livslång vänskap och de ser efter varandra och den här gången behöver Lovisa Elvys klarsyn lite extra mycket.
Jag har ju läst alla böcker av Brunk Holmqvist så visst finns det något med det förutsägbara som jag tycker om. Jag vet exakt vad jag får och ibland är det väldigt skönt att bara slölyssna på något som underhåller en för stunden.
12 sep. 2019
ett stulet liv
Rebekka, sjutton år, är dotter till en dansk ambassadör och år 2000 bor familjen i Uganda. En förälskelse har lett till en graviditet och på väg till sjukhuset där Rebekka ska föda sitt barn krockar bilen med en annan bil och när Rebekka vaknar efter olyckan har hon förlorat både sitt barn och sin mamma. Sedan hoppar vi framåt i tiden, till år 2017, och Rebekka som har en karriär inom mäklarbranchen får ett cancerbesked. Hon är i akut behov av en benmärgstransplantation och när hennes far inte visar sig vara en passande donator måste han också erkänna det han hållit hemligt i sjutton år. Rebekkas barn dog inte utan överlevde bilolyckan och adopterades bort. Rebekka ger sig nu ut på jakt efter sin dotter. I boken Ett stulet liv av Anna Ekberg får vi också ta del av Rebekkas dotters liv och det är ett liv fyllt av våld, övergrepp och en rad andra svårigheter.
Boken kan sägas vara en mor och dotter-skildring även om de nu inte känner varandra. Men det handlar också om svek och hur dessa påverkar människor. Boken är en thriller, vilket märks framför allt i bokens andra halva där spänningen trappas upp för att till sist nå sin kulmen. Om jag ska vara ärlig tycker jag det är synd att det är en thriller. I romanform hade berättelsen kunnat få ett annat lugn och allt hade kunnat fördjupas på ett sätt som nu inte sker eftersom det måste bli spännande mot slutet. Jag känner mig lite snuvad på en riktigt bra historia, men första halvan tilltalar mig mycket i alla fall.
10 sep. 2019
istvillingarna
Kan föräldrar till enäggstvillingar alltid skilja på sina barn? Veta vem som är vem i alla lägen? Sarah och Angus får tvillingar, Kirstie och Lydia, som är osedvanligt lika varandra. Tvillingarna är oskiljaktiga och skapar till och med ett eget språk mellan sig. När de är sex år gamla sker något fruktansvärt - Lydia faller från balkongen och avlider. Familjen lider svårt av sorgen och särskilt svårt har Kirstie det.
För att komma vidare i livet bestämmer sig Sarah och Angus för att familjen ska flytta till ett avlägset beläget hus i Hebriderna som de ärvt. Det ska bli en nystart, men Kirstie mår inte bättre. Hon beter sig snarare underligare och talar allt mer enträget om att hon är Lydia inte Kirstie. Kan föräldrarna har tagit fel på vilket barn som dog? Angus jobbar borta i veckorna och Sarah vet inte vad hon ska tro eller ta sig till i den isolerade tillvaron i det som skulle bli deras läkeprocess, men som blir allt mer förtvivlad.
Intressant tanke i botten på denna berättelse och en dos tvillingskunskap från psykologbesök och annat får man också. Det gillar jag. Platsen familjen flyttar till är förstås också tilltalande med sin karghet som jag alltid faller för. Stundtals är det också riktigt spännande, men det blir lite för långt. Tidigare i år läste jag Just innan jag dog av samma författare och den tyckte jag riktigt mycket om. Istvillingar är ok, men inte mer än så. Jag märker dock att böckerna har en hel del gemensamma nämnare både vad gäller val av miljö och i hur huvudpersonerna sakta ges olika pusselbitar för att förstå vad som händer dem. Men, Just innan jag dog håller på ett helt annat sätt och känns mer genomarbetad. Det är den boken jag har i tankarna när jag säger att jag kan tänka mig att läsa mer av S. K Tremayne, inte Istvillingar.
6 sep. 2019
20 questions book tag
Sincerely Johanna har tillsammans med Systrarnaböcker snappat upp en book tag hos Lottens bokblogg och naturligtvis kan jag inte låta bli att hänga på.
1. How many books is too many books in a book series?
Det där är svårt för det beror lite på genre. Deckare tycker jag kan hålla för ganska många böcker, men huvudkaraktärerna måste på något sätt utvecklas om det ska fungera i sisådär tio böcker (eller mer). Trilogier är ju populärt, men jag föredrar nästan alltid romaner som är avslutade efter en bok.
2. How do you feel about cliffhangers?
I spänningsgenren är de oftast välkomna.
3. Hardcover or paperback?
Jag kommer alltid att älska pocket (även om jag på senare år läst mer inbundet).
4. Favorite book?
Omöjligt att svara på.
5. Least favorite book?
Jag brukar inte läsa ut böcker jag inte fastnar för.
6. Love triangles, yes or no?
Kan funka om författaren gör det med finess.
7. The most recent book you just couldn’t finish?
Socker, salt och nya chanser av Claire Sandy. Var nog inte på humör för den typen av feelgood.
8. A book you’re currently reading?
Ljudboken Ett stulet liv av Anna Ekberg. Bara lyssnat drygt en timme, men den verkar lovande.
9. Last book you recommended to someone?
Band av Domenico Starnone.
10. Oldest book you’ve read?
Det är ju något utdrag ur något gammalt diktverket eller så från litteraturvetenskapen.
11. Newest book you’ve read?
Kanske Ålevangeliet av Patrik Svensson
12. Favorite author?
Finns ju ett antal förstås och just nu står det helt still ...
13. Buying books or borrowing books?
Jag köper inte så mycket böcker längre eftersom jag dels får en del rec.ex, men också för att jag till så stor del lyssnar på böcker. Nu flyttar jag riktigt nära biblioteket igen så jag tänker att jag ska låna mer. Hur det blir får vi se.
14. A book you dislike that everyone else seem to love?
Det lilla bageriet på standpromenaden av Jenny Colgan.
15. Bookmarks or dog-ears?
Hundöron alla gånger! I egna böcker då - inte i biblioteksböcker. I låneböcker får jag motvilligt hitta någon papperslapp och stopp in.
16. A book you can always re-read?
Läser inte om böcker.
17. Can you read while hearing music?
Ja, men det måste vara instrumentalt eller sjunget på något språk jag inte alls förstår.
18. One POV or multiple POVs?
Jag tycker nog att både funkar lika bra, men flera berättare ställer högre krav på författaren. Det får inte bli rörigt eller hanteras slarvigt.
19. Do you read a book in one sitting or over multiple days?
Det tar i princip alltid flera dagar för mig att läsa eller lyssna klart på en bok. Har aldrig varit typen som kan sitta i fem - sex timmar och bara läsa.
20. One book you read because of the cover.
Gröna fingrar sökes av Annika Estassy. Visade sig också vara en riktigt mysig bok som jag verkligen gillade!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)