24 okt. 2019

två korta (igen): landahl och brijker

Under två timmar - Hanna Landahl

Staffan är sedan många år tillbaka handläggare på Migrationsverket och har inte någon egentlig karriär. Alla som har en karriär löptränar. Springer Göteborgsvarvet - snabbt. Det gör inte Staffan, som blivit en något förslappad familjefar som ser ner på sig själv. Har väl helt enkelt tappat bort sig själv lite med åren. Men, så tar han beslutet att anmäla sig till Göteborgsvarvet och skriver upp sig på listan över anmälda på arbetsplatsen. Det blir starten på en serie händelser där Staffan tappar perspektivet och går över gränser han tidigare aldrig skulle ha korsat.

Jag tycker att Hanna Landahls bok Under två timmar säger mycket om vår samtid. Den hets som finns kring att vara lyckad, vältränad, göra karriär. Staffan pressas från många olika håll och han kan inte stå ut med att vara någon som inte uppfyller alla krav, men samtidigt har han inte tillräckligt med driv och kraft för att faktiskt orka uppfylla dem. Han tar en genväg. En moraliskt ytterst tveksam genväg. Så som i boken blir det förstås sällan i verkligheten, men jag kan inte låta bli att tänka på att många människor nog inte mår så bra av prestationshetsen som finns på så många håll i vårt samhälle.

Mannen som hyrde en familj (häftad)

Gustav, en 83-årig mycket framgångsrik affärsman, tänker inte gå i pension, men tvingas tänka om när han drabbas av en stroke. Hans tal blir lite sluddrigt efter stroken och han blir rullstolsburen och rekommenderad att flytta in på det lyxiga äldreboendet Stjärnhof. Väl där inser Gustav att personalen tror att han har en familj, en son. Gustav har alltid satsat på karriären och det blev aldrig av att skaffa familj. Han bestämmer sig för att göra något udda - hyra en familj. Han har en idé om hur sonen, sonhustrun och barnbarnen ska vara, men de som till slut får uppdraget matchar på inget sätt Gustavs dröm.

Susanne Brijkers Mannen som hyrde en familj är en riktigt härlig feelgood där jag som läsare tycker om varenda karaktär och vill dem allt gott hela tiden. En historia som framkallar leenden och gör det så där varmt och mysigt inombords. Må hända är den inte fullt realistisk, men det struntar jag helt i. Jag mådde bra och hade det trevligt när jag hängde med Gustav och hans "familj" och såna böcker behöver man ibland.

16 okt. 2019

ingemar modigs uppvaknande

Ingemar Modigs uppvaknande (inbunden)

I det lilla samhället Borstafors, en bit från den större centralorten Storköping, bor Ingemar i en nedgången lägenhet. Ingemars liv har tagits över av hans tvångstankar och han är numera en ensam och tämligen isolerad sjukpensionär på 62 år. En promenad förbi en fotbollsplan ska dock komma att bli starten på något nytt. En ung flicka, Dalia, och hennes utmärkta spel och bollkontroll fångar hans blick. Snart får också flickan, som är flykting från Syrien, syn på Ingemar och en något udda men väldigt fin vänskap börjar ta form. Dalia är rättfram och självsäker och på något vis lyckas hon lyckas hon sakta riva murarna runt Ingemar.

Naturligtvis är inte allt frid och fröjd i det lilla samhället, något som den lokale reportern Ludvig också rapporterar om i lokaltidningen. Dessutom tycks det hända mer och mer saker som stör den stillsamma vardagslunken i samhället och många blir anklagade får både det ena och det andra efter vägen.

Mikael Bergstrands bok Ingemar Modigs uppvaknande tar avstamp i vår samtid där psykisk ohälsa, flyktingmottagande och integration flitigt debatterats tillsammans med behovet av trovärdig journalistik fri från fake news. Bergstrand har trots ämnesvalen skrivit en varm och närmast mysig berättelse där vänskap, tolerans och öppenhet står i fokus. Det är ingen ny Göran & Yogi-bok och kanske inte samma givna succé, men jag uppskattar verkligen att Bergstrand fortsätter att skildra just vänskap och den typen av vänskap där personerna är väldigt olika. Han gör det med så fin fingertoppskänsla. Att handlingen är förlagd till ett fiktivt samhälle, som ändå känns som ett trovärdigt sådant och som har mycket gemensamt med liknande orter i verkligheten, ger honom den frihet berättelsen behöver som fond. Jag vet inte om det här är tänkt som en serie men oavsett om det blir mer om Ingemar och Dalia eller om det blir andra personer som Bergstrand kommer att skriva om framöver så ser jag fram emot nästa bok. Förhoppningsvis blir det mer vänskap.

(Rec.ex från Bokfabriken)

14 okt. 2019

väsen: ett familjedrama

Väsen : ett familjedrama (inbunden)

Daniele Mallarico har en lång och framgångsrik karriär som illustratör bakom sig. Han har nu blivit ombedd att illustrera en exklusive utgåva av en bok, men kämpar med projektet. Mitt i allt måste han också bege sig till sin hemstad Neapel där hans dotter nu bor i lägenheten där han själv växte upp. Han har lovat dottern att passa sitt barnbarn Mario under några dagar medan hon och hennes make är på konferens. Daniele ser inte fram emot detta.

Den fyraårige Mario gör allt för att få sin sjuttiofemåriga morfars uppmärksamhet. Daniele försöker arbeta med sina illustrationer, men Mario kommenterar dem och är skarp i sin kritik´, utan att vara medveten om det. Han är ett brådmoget barn och en duktig tecknare för sin ålder. Hans energi tvingar morfadern att leka med honom och de hittar på en del bus i lägenheten. Under en lek blir allt plötsligt allvar och Daniele försätts i en situation där allt, hela tillvaron, kommer i gungning för honom.

Väsen: ett familjedrama av Domenico Starnone är mer än berättelsen om en morfar och hans barnbarn. Det är en berättelse om att befinna sig i en situation där ens livsval blir ifrågasatta av en själv. Jag upplever det som att Mario trycker på ömma punkter som sätter igång Danieles funderingar på livet och det blir en för honom svår process. Samtidigt har han barnbarnet där, som ska ha tillsyn och mat, som ska nattas och duschas. Därför blir berättelsen också levande och Daniele pendlar mellan sina inre grubblerier och barnets behov av att vara här och nu. Det är fin läsning, också för att Starnone med sitt språk aldrig blir tung men heller inte banal. En väl avväg bok på alla sätt.

(Rec.ex från Bazar)

12 okt. 2019

det lilla galleriet i solen

Det lilla galleriet i solen (inbunden)

Julia lever tillsammans med Tom och deras son Theo i Stockholm. Hon jobbar med PR och har väl inte haft någon glittrande karriär, men nu är hennes stor chans här. Men, det går inte riktigt som planerat. När Tom, som är läkare, i samma veva kommer hem och berättar att han fått erbjudande om ett mycket intressant jobb i Kapstaden bestämmer de sig för att flytta. Julia är väl inte överlycklig för hon är inte så äventyrligt lagd, men hon har å andra sidan inte riktigt några bra argument för att stanna i Stockholm.

Men, väl på plats i Kapstaden är det något som inte stämmer. Tom beter sig allmänt grinigt och när vad som är fel uppdagas står Julia plötsligt ensam med sonen i Kapstaden. Hon måste nu bygga upp sitt liv igen och det är grunden för berättelsen i Marie Sammelis Det lilla galleriet i solen. Det är en feelgoodhistoria och det brukar ju på något sätt handla om att hitta sig själv och så även denna gång.  Vi möter också människor som blir Julias vänner, en hund hon får mot sin vilja, en charmig veterinär och så spelar en målning som Julia har i sin ägo en viss roll i berättelsen. Liksom ett galleri förstås. Jag tyckte det vara en helt ok bok, men jag föll inte riktigt för Julia som karaktär och hade gärna sett att den sydafrikanska miljön fått ta ännu mer plats för det är i mångt och mycket det som gör att boken får något eget. Jag skulle kunna tänka mig att läsa mer av Sammeli, men är inte så sugen på att möta Julia igen.

Som ett tillägg, apropå bokens titel, har jag en fundering. Är det bara jag som tycker att titlar med den lilla/det lilla börjar kännas väldigt uttjatade? Jag kan inte skilja alla "lilla"-böckerna åt och undviker nästan att läsa dem. Det lilla simsällskapet vid havet, Det lilla bageriet på strandpromenaden, Den lilla bistron i Bretagne och Det lilla hotellet på rue d'Amour är bara några exempel på titlar i denna kategori. Nog måste det väl finnas fler än jag som tycker att mer variation på titlarna i feelgoodgenren är välkommet?

9 okt. 2019

två korta: ahlström och moström

Ligger lite efter med bloggandet så här kommer två korta inlägg om två av böckerna jag läst på sistone.

Hemma hos andra (inbunden)

Amanda träffar David och de tar en tid över hans föräldrars sommarhus. David är krigskorrespondent och ger sig ut på nytt uppdrag och kvar blir Amanda som ska färdigställa sin uppsats. I ett nytt samhälle och i ett hus fullt av en annan familjs ägodelar och minnen ska Amanda försöka finns sig till rätta. Det blir starten på en berättelse som kommer att handla en del om klass och Amandas svårighet att hantera sin egen bakgrund, men också om att hjälpa och engagera sig i andras öden vilket Amandas möte med en ung afghansk flykting får illustrera. I boken finns också en del psykologiska dimensioner.

Mitt intryck av Hemma hos andra av Gabriella Ahlström är att det griper över för mycket och inget blir riktigt fördjupat. Det finns embryon till tre bra romaner här, men de har tryckts ihop i en berättelse och det gör att det blir för lite av allt. Amandas relation med sin egen familj  blir inte tillräckligt problematiserad och det finns en hel del frågetecken och dubbeltydigheter kring Amandas uppväxt. Sommarhuset där inget får röras och Davids familj är en berättelsen i sig och så spåret med det samhällsaktuell om flyktingar och integration där även David och hans arbete hade kunnat få ta en större plats. Jag lyssnade på hela boken, men betyget blir ytterst mediokert.

Skytten (inbunden)

Jonas Moström börjar bli en riktig favorit och hans serie om psykiatrikern Nathalie Svensson och kommissarie Johan Axberg blir bättre och bättre för varje bok. Den här gången utspelar sig handlingen i Uppsala där ju Nathalie har sin hemvist och där Johan varit på konferens. De äter en bit mat tillsammans och innan Johan ska med tåget hem till Sundsvall svänger de förbi sjukhuset för att Nathalie ska besöka sin mamma lite snabbt. På parkeringen blir de vittne till hur en av sjukhusets transplantationskirurger skjuts till döds av en man med rånarluva. Johan ser mannen blick och tror att han genom den ska kunna sätta dit förövaren.

Det är startskottet på en spännande berättelse där ledtrådar sökes i gängkriminalitet, utländsk privatsjukvård, läkarens liv i stort och bland patienter till Nathalie. Det är bra driv genom hela boken och en väl avvägd balans mellan "detektivarbete" och Nathalie och Johans privata liv. Skytten är nog den bästa deckaren jag läst i år.




1 okt. 2019

kvartalsrapport

Bildresultat för listening to a book

Juli, augusti och september har passerat och det har blivit dags för ännu en kvartalsrapport. Under de här tre månaderna har jag haft en liten mental dipp eftersom det faktiskt i längden blir rätt urtrist att vara arbetslös och bara jobba enstaka timmar i veckan. Jag har också flyttat vilket var en rätt tung process, men nu när jag är på plats känns det bra. Närmare till stan och biblioteket, billigare hyra och en lägenhet som passar mig bättre i storlek. Det går alltså åt rätt håll kan man säga och att det nu är oktober och höst på riktigt gör mig oändligt glad och lättad! Ge mig kyla och mörker och jag är lycklig! 

Totalt under juli - september har jag läst och lyssnat på 24 st böcker och det är rätt bra för att vara mig, särskilt om man jämför med förra året då jag bara läste sjutton böcker under samma period. Av de lästa böckerna var st rec.ex. Tack förlagen!

Vilka genrer har jag då läst?
Roman: 11 st
Deckare/spänning: 11 st
Facklitteratur: 2 st

Tittat man på format ser det ut så här:
Ljudbok: 16 st
Inbundet: 7 st
Pocket: 1 st

När förra kvartalsrapporten skrevs övervägde jag att byta ljudboks-app och i somras bytte jag faktiskt från Storytel till BookBeat är fortfarande mycket nöjd över det bytet. Som ni ser har jag ju inte direkt slutat lyssna på ljudböcker. :)  

Länder där böckerna utspelar sig:
Sverige: 10 st
Storbritannien: 4 st
Finland: 2 st
Norge: 1 st
Island: 1 st
Frankrike: 1 st
Italien: 1 st
Sri Lanka: 1 st
Sydkorea: 1 st
Franska polynesien/Storbritannien: 1 st
Uganda/Sverige: 1 st

Sydkorea var fokusland på Bokmässan i år och det kändes lite kul att jag läste en bok därifrån även om jag inte märkte så mycket att det sydkoreanska de timmar jag strosade runt på mässgolvet på lördagen. Koreansk mat var väl förutom deras monter det mest framträdande. För mig har det ju blivit så att Finland på något sätt alltid är mitt privat fokusland på mässan och i år köpte jag en bok från Schildts & Söderström (Flickan på udden av Karin Collins) och en fin liten anteckningsbok med muminfamiljen från Förlaget. I den ska jag nu skriva upp alla boktips och försöka ta upp det där med att ha en att-läsa-lista igen.

Och sist men absolut inte minst - det som varit bäst under kvartalet:
Kvartalets bästa romaner: Testamente av Nina Wähä
Kvartalets bästa deckare/spänning: En cirkel av sten av Elly Griffiths och Den åttonde tärnan av Eva Frantz

(För en lista över alla lästa böcker titta under fliken Läst 2019)