Åh, så trevligt att träffa Ruth Galloway igen! Jag tycker faktiskt att det här är en av de bättre böckerna i serie. För en gångs skull är fallet i sig, själva deckardelen, rätt intressant och vävs väldigt snyggt ihop med den del av boken som handlar mer om de personer vi känner så väl vid det här laget - Ruth, Nelson, Caba, Judy och alla de andra. Ruth och Nelsons relation kompliceras ytterligare av att Nelsons fru snart ska föda barn och det kanske blir spiken i kistan för den relation som aldrig riktigt fått en chans. På något sätt tycker jag att vi kommer huvudpersonerna ännu lite närmare i Elly Griffiths elfte bok, En cirkel av sten, och eftersom de är seriens själva grundbult så ser jag det enbart som positivt. Jag vill aldrig att den här serien ska ta slut!
"Nelson har fått en rad hotfulla brev. De är anonyma men påminner om brev han fick för länge sedan. Då ledde de till ett fall som har förföljt honom sedan dess, fallet som sammanförde honom och Ruth och gällde en flicka han inte kunde rädda.
Ruth arbetar med en utgrävning i Norfolks saltängar och plötsligt hittas benrester i en cirkel av sten. De visar sig tillhöra en försvunnen tolvåring. Allt mer påminner om det gamla fallet, men mannen som skrev breven till Nelson är död. Eller?" (Från Bokus)
Det kändes liksom att cirkeln var sluten, jag är tveksam om det kommer fler böcker. Tror du det?
SvaraRaderaDu kan ha rätt, men jag hoppas du har fel. Fick helt ärligt också den känslan, mycket kändes på något sätt avslutat, så tanken slog mig. Kanske får vi istället möta några andra karaktärer i en ny serie.
Radera