två korta: ahlström och moström

Ligger lite efter med bloggandet så här kommer två korta inlägg om två av böckerna jag läst på sistone.



Amanda träffar David och de tar en tid över hans föräldrars sommarhus. David är krigskorrespondent och ger sig ut på nytt uppdrag och kvar blir Amanda som ska färdigställa sin uppsats. I ett nytt samhälle och i ett hus fullt av en annan familjs ägodelar och minnen ska Amanda försöka finns sig till rätta. Det blir starten på en berättelse som kommer att handla en del om klass och Amandas svårighet att hantera sin egen bakgrund, men också om att hjälpa och engagera sig i andras öden vilket Amandas möte med en ung afghansk flykting får illustrera. I boken finns också en del psykologiska dimensioner.

Mitt intryck av Hemma hos andra av Gabriella Ahlström är att det griper över för mycket och inget blir riktigt fördjupat. Det finns embryon till tre bra romaner här, men de har tryckts ihop i en berättelse och det gör att det blir för lite av allt. Amandas relation med sin egen familj  blir inte tillräckligt problematiserad och det finns en hel del frågetecken och dubbeltydigheter kring Amandas uppväxt. Sommarhuset där inget får röras och Davids familj är en berättelsen i sig och så spåret med det samhällsaktuell om flyktingar och integration där även David och hans arbete hade kunnat få ta en större plats. Jag lyssnade på hela boken, men betyget blir ytterst mediokert.



Jonas Moström börjar bli en riktig favorit och hans serie om psykiatrikern Nathalie Svensson och kommissarie Johan Axberg blir bättre och bättre för varje bok. Den här gången utspelar sig handlingen i Uppsala där ju Nathalie har sin hemvist och där Johan varit på konferens. De äter en bit mat tillsammans och innan Johan ska med tåget hem till Sundsvall svänger de förbi sjukhuset för att Nathalie ska besöka sin mamma lite snabbt. På parkeringen blir de vittne till hur en av sjukhusets transplantationskirurger skjuts till döds av en man med rånarluva. Johan ser mannen blick och tror att han genom den ska kunna sätta dit förövaren.

Det är startskottet på en spännande berättelse där ledtrådar sökes i gängkriminalitet, utländsk privatsjukvård, läkarens liv i stort och bland patienter till Nathalie. Det är bra driv genom hela boken och en väl avvägd balans mellan "detektivarbete" och Nathalie och Johans privata liv. Skytten är nog den bästa deckaren jag läst i år.