19 mars 2017

2 x svenskt krim

 (ljudbok)

Jag har fastnat för Jonas Moström och gillar hans sätt att skriva. Att böckerna dessutom gör sig alldeles utmärkt i ljudboksformatet är en extra bonus. Dödens pendel är en bok som kom för nästan tio år sedan, men jag tycker inte det gör så mycket. Visst har deckargenren säkert utvecklats en del de senaste åren, men det är faktiskt den här typen av deckare som Moström skriver som tilltalar mig mest. Dödens pendel är första delen i serien med Johan Axberg som kriminalkommissarie. Det hela kretsar kring ett antal dödsfall som ingen inledningsvis förstår är mord då det ser ut som om det dött av helt vanligt hjärtstopp. Polisen i Sundsvall har fullt upp med att lägga semesterschema och fortsätta med sin stor narkotikautredning, så inte bryr de sig om en stollig anhörig som hela tiden ringer och säger att hans gamla mor inte dog en naturlig död. Men, när en nittonåring dör är det dags att även polisen vaknar till liv och inser att de kan ha fått en seriemördare på halsen. 

 (inbunden)

Lars Petterssons styrka som författare ligger i att han lyckas fånga miljön, stämningen och folket i Sapmi och då särskilt området runt Kautokeino där hans böcker om huvudpersonen Anna Magnusson, f d åklagare numera renskötare, utspelar sig. De bitarna är även i Mörkertid riktigt bra och det är något väldigt tilltalande i det. Dock har jag av någon anledning svårt att komma in i boken den här gången. Den spretar åt alla möjliga håll och jag har svårt att få något riktigt grepp om det. Kvarlevorna av en styckad man hittas av släktens ständigt återkommande problem, Nils Mattis. Han har ägnat sig åt tjuvskytte och vill inte anmäla vad han hittat till polisen. Polisen är Melker Grundström som tillfälligt placerats i Kiruna och på hans bord hamnar såväl styckmordet som det återkommande problemet med renstölder. Jag var inte så förtjust i just denna bok av Pettersson, men kommer det fler kommer jag garanterat att läsa dem för de har något eget och visst hans böcker. 

(Rec.ex från Ordfront förlag)

2 kommentarer:

  1. Ur Petterssons serie så har helt klart första boken varit bäst, även om jag gillar de andra två också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig - ettan är bäst.

      Radera