NW

Zadie Smith är en författare vars böcker jag verkligen tyckt om att läsa. Vita tänder var fantastisk, Autografjägaren bra, och Om skönhet riktigt, riktigt läsvärd. Smiths persongalleri har alltid intresserat mig och hennes sätt att berätta om dessa personers liv tilltalar mig verkligen. Därför såg jag så klart fram emot hennes senaste bok, NW, men vad hände här? Jag känner mig helt förvirrad och klart besviken. 

NW är som flera böcker i en och det är sällan en bra idé i mitt tycke. I första delen blandas ett språk som i det närmaste kan beskrivas som flow of consciousness med ett mer traditionellt berättarspråk. Blandningen fungerar sådär. Jag hade hellre sett ett mer genomgående berättargrepp för ett bättre flyt. I de två följande delarna är det ett långsammare tempo och språket förändras igen. Det blir liksom ingen ordning alls på någonting. 

I bokens tre delarna möter vi olika huvudpersoner och det är den första delen som är mest intressant och i ärlighetens namn den enda del jag läste i sin helhet. Leah öppnar dörren för Shar som hävdar att hennes mamma är på sjukhuset och hon behöver pengar till taxi. Leah lånar henne pengarna, men allt är förstås en bluff. Shar dyker aldrig upp igen för att betala tillbaka, men Leah springer på henne ibland på offentliga platser och tvingas inse att hon blivit lurad. Det är en del av berättelsen. En annan är Leahs försök att skapa sig en annan vuxentillvaro än den hennes föräldrar hade. Hon vill bo lite bättre, ha en lite bättre adress. Detsamma gäller för de personer vi möter i de andra delarna av boken, Natalie, Felix och Nathan. Som vanligt i Smiths böcker finns minoriteter och människor från olika klasser närvarande och hon vill verkligen skildra deras värld och verklighet med en moderna berättarton, men jag tycker inte att det blir lika tydligt som i tidigare böcker och jag saknar det. Självklart inser jag att mina bristande kunskaper om London nog är en bidragande orsak till att mycket i denna roman går mig förbi. Kanske är det en  betydligt mer givande läsningen för den som känner till NW och Caldwell bättre, ungefär som att jag kan relatera till förortsliv och östermalmsliv i Stockholm på olika sätt. 

Jag hoppas att detta är en tillfällig svacka och att Zadie Smiths nästa bok skall vara lika bra som de tre tidigare. Det är ju så trist om man tvingas "göra slut" med en av sina favoritförfattare.

(Rec. ex från Albert Bonniers förlag)