omvägen

En nederländsk kvinna flyttar till en avlägsen del av Wales. Hyr ett hus där det visar sig ingå ett antal gäss hon förväntas ta hand om. Hon kallar sig Emelie, efter poeten Emily Dickinson som hon forskar om hemma i Nederländerna. Hon lever i ensamheten på sin lilla gård, tills en dag då en ung man på vandring knackar på hennes dörr. Vem han är vet hon inte, men hon låter honom sova i huset den natten. Den unge mannen blir sedan kvar på gården, men de förblir på många sätt främlingar för varandra även om han hjälper kvinnan som kallar sig Emelie med många av vardagens göromål. Kvar i Nederländerna finns kvinnans make som inte har en aning om vart hans fru har tagit vägen. Han letar efter henne och efter att ha fått information om att kvinnan inte är helt kry vill han mer än någonsin hitta henne och tar hjälp av en privatdetektiv som spårar upp kvinnan. På julafton beger han sig tillsammans med sin vän, som är polis, ut på resa med siktet inställt på att hitta frun,

Omvägen av Gerbrand Bakker är på något sätt frustrerande långsam och intensivt spännande på samma gång. Kvinnan är svår att komma nära, hennes liv på gården närmast totalt ointressant för hon gör egentligen ingenting och lyckas inte ens hålla ordning på gässen som stadigt krymper i antal. När den unge mannan dyker upp överlåter hon det mesta till honom. Det uppstår ingen het romans, det hoppas inte i någon sänghalm. Men, det är ändå oupphörligen intressant och fascinerande och jag älskar att läsa den här boken trots att den ger mig så många blandade känslor. Bakkers berättarteknik och språk, som inte alls är svårt men ändå kräver koncentration, tvingar ner mitt lästempo och boken tar oväntat lång tid att läsa. Men, den är värd all tid det tar, för det här är litteratur med kvalitet. Det finns flera lager, ständigt saker att fundera kring och några överraskningar och twister mellan varven. Omvägen är helt enkelt en snyggt förpackad bok med ett överraskande bra innehåll som varmt rekommenderas.

(Rec.ex från Nilsson förlag)