en droppe midnatt

Tidigare i veckan var det bokcirkelträff och boken vi läst denna gång var En droppe midnatt av Jason "Timbuktu" Diakité. Min relation till Diakité består av korta inslag på tv i olika sammanhang där han alltid ger ett sympatiskt och klokt intryck och så har jag förstås hört hans mest kända låtar på radion. Ingen större kännedom om honom alltså. Jag hade inte heller några förväntningar på boken, om något så trodde jag väl kanske att det skulle bli en rätt trist upprabbling av spelningar och prisutdelningar. Så fel man kan ha!

Jag valde att lyssna på den här boken eftersom det är Jason Diakité som läst in den och det gav verkligen en extra dimension. Hans skånska blandat med den tydligt amerikanska engelskan är bara det en upplevelse. Jag visste inte ens att han hade amerikanskt påbrå - så stor var min okunnighet om denna svenska artist. Det tog inte lång stund innan jag var helt fångade av boken som verkligen är något helt annat än jag väntat mig. Det är en självbiografi, eller kanske snarare en familjebiografi som en i bokcirkeln uttryckte det, men det är i ännu högre utsträckning en bok om identitet, om att söka sin plats, om amerikansk historia, om de svartas situation då och nu. Diakité beskriver på många sätt ett USA som sällan skildras i våra massmedier och det blir en viktig påminnelse om hur svårt det sociala arvet är att undkomma. Det är också en bok om en föräldrageneration som byter hemland och i slutändan egentligen inte tycker att något land är särskilt bra, men ändå nostalgiskt drömmer om båda.

Jag gillar den lite distanserade intellektuella blick Diakité använder för att få syn både på sig själv och på andra i sin familj. Det gör att boken inte blir en känslosam historia utan snarare en slags undersökning och en inblick i hur identitetsskapande går till när man inte tillhör majoritetssamhället och därmed får så mycket gratis. Samtidigt skall sägas att Jason Diakité själv kommer från en akademisk miljö och på vissa sätt är privilegierad och det ger ännu en dimension på identitetssökandet.

Ja, den här boken har verkligen så många olika delar som är intressanta att få ta del av och jag kan faktiskt säga, vilket nästan förvånar mig själv, att jag varmt rekommenderar En droppe midnatt, särskilt i ljudboksformatet.