20 feb. 2018

lapena, buti och weldon

Det är lite si och så med måendet just nu, och till bloggandet finns inte mycket ork, men vad gäller läsningen så blir ändå lite läst (eller kanske mest lyssnat) så här kommer några korta minirecensioner:

På andra sidan väggen (ljudbok)
Ett par blir inbjudna till sina grannar, som bor vägg-i-vägg, på middag, men grannfrun har sagt att hon helst inte vill att de tar sin dotter på sex månader med sig för hon står inte ut med barnskrik. Paret bestämmer sig för att lämna dottern hemma och titta till henne varje halvtimme. Allt verkar lugnt under kvällen, men så den sista gången kvinnan går för att titta till sitt barn har det fruktansvärda hänt - barnet är borta!

Shari Lapenas bok På andra sidan väggen är inte alls vad den verkar från början och den skall visa sig innehåll en rad med oväntade vändningar som gör att den sticker ut från mängden i en genre där att sticka ut blir allt tuffare. En bok jag verkligen uppskattade!

Torkans år (häftad)
Det här är en riktig liten pärla! I Roland Butis roman Torkans år tas vi med till en ensligt belägen gård i det fransktalande Schweiz år 1976. Vi får ta del av allt som händer den sommaren genom den trettonårige sonens ögon vilket ger en bra blandning av tonåringens klarsyn och samtidigt oförmåga att riktigt förstå. Pappan försöker få ekonomin att gå runt med hjälp av sin kycklingfarm, något som blir allt svårare i värmen. Vardagen, så den nu kan te sig med bokens alla färgstarka och underliga karaktärer, skall komma att helt förändras då mammans väninnan flyttar in.

Boken har hela tiden en slags annalkande katastrofkänsla i botten, men här finns så mycket värme och humor insprängt, att allt ändå bara känns fint när man läser det. Alldeles särskilt tycker jag om de delar som egentligen inte handlar om människorna utan om hunden eller hästen eller duvan eller naturen runt omkring. De delarna är så fina!
(Rec.ex från Sekwa)

Praxis (ljudbok)
Praxis av Fay Weldon är en sådan där bok som jag tänkte "nä, nu ger jag upp" ett antal gånger, men ändå fortsatte jag lyssna. Den har något som ändå håller läsaren kvar. Det är en boken som jag dessutom har lite svårt att beskriva. Praxis växer upp under rätt svåra förhållanden med en tokig mamma och en syster som inte tycker om henne. Livet skall senare innehåll äktenskap, prostitution, incest och mord, men hela tiden känns det som att Praxis liksom är utanför sitt liv. Som att det inte går att komma henne nära som läsare, men samtidigt så kan hon inte riktigt heller komma nära sig själv. Jag tror detta är min första bok av Weldon och jag kan väl tyvärr inte säga att den direkt gav mersmak.

6 kommentarer:

  1. Jag håller med dig om Torkans år, som jag också har läst. En så fin bok, och precis som du skriver, särskilt delarna om den personliga hästen, hunden och duvan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte ofta som bifigurer i form av djur blir det man minns! Verkligen en fin och lite udda berättelse detta.

      Radera
  2. Tack för boktipsen!
    Tråkigt att höra att du inte mår bra. Ta hand om dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att kunna inspirera! :)
      Har fått mig en tankeställare så nu ska jag prioritera lite bättre och ta hand om mig.

      Radera
  3. Håller med om att det är en domedagsstämning i Torkans år som man inte kan värja sig från.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Endast en skicklig författare kan förmedla domedag och värme i samma bok.

      Radera