24 nov. 2018

att läsa eller inte läsa ...

Oftast på den här bloggen skriver jag om böcker som jag läst ut eller lyssnat klart på, men ibland passar en bok mig inte alls och då ger jag upp. Jag vet att vissa tycker att man skall läsa ut alla böcker men påbörjar, men personligen förstår jag inte alls det tänket. Jag läser ju för avkoppling och nöje och att fortsätta läsa något som jag inte tycker om blir ju då mer som en tråkig arbetsuppgift jag gör för att jag måste. Det vill jag gärna undvika på min fritid. Särskilt nu när jag liksom hela tiden kämpar med läsningen och har gjort det under så lång tid. Jag vill så gärna, gärna hitta tillbaka till läslusten, läsflytet och den där längtan efter att sätta sig i läsfåtöljen och bara försvinna in i bokens värld. 

Så, de senaste veckorna, när jag dessutom varit lite extra trött (något Berlinresan till viss del botade!), har jag påbörjat tre böcker som jag gett upp av olika anledningar. 

Ensam kvar (ljudbok)

Jag tycket inte särskilt mycket om uppläsaren och det var något med bokens tilltal som inte funkade för mig. Jag somnade mest hela tiden och det är inte något bra tecken. Kanske gör den sig bättre som pappersbok.

Jaktmark (ljudbok)

Här staplades alldeles för många rikemansstereotyper på varandra redan i inledning och jag ogillar när författare gör det så lätt för sig, så den gav jag snabbt upp. Jag är läst ett par böcker av Tursten tidigare och aldrig varit särskilt förtjust, så det spelade förstås också in. 

Minnesbäraren (ljudbok)

Jag fick hem del 3 i den här serien som rec.ex härom veckan och kände mig först lite tvungen att läsa alla böcker i serien, men det behöver jag ju förstås inte alls göra. Jag kommer därför att hoppa över Minnesbäraren (del 1) och Jägaren (del 2) och börja direkt i del 3 som fått titeln Råttfångaren

Hur tänker ni kring böcker - läser ni ut alla ni påbörjar eller bara dem som fångar ert intresse redan från början? 

10 kommentarer:

  1. Jag har läst boken Ensam kvar och tyckte väldigt mycket om den. Jag såg på Goodreads att den engelska ljudboken var inläst av ett äldre barn som fortfarande låter ung och att det gjorde mycket för historien. Men jag orkade inte lyssna på engelska när jag hade den inbundna hemma (på svenska).
    Jag har lyssnat på hela Jaktmark. Jag gillar uppläsaren men gillade inte boken särskilt mycket.
    Oftast lyssnar/läser jag klart men i några fall skummar jag dem mest heller än att lägga ner dem helt. Trots allt vill jag ofta veta hur de slutar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Uppläsaren är verkligen viktig i ljudböcker och det är ju tur att alla har lite olika favorituppläsare.
      Jag skummar också ibland, men mest om det är rec.ex. Då känner jag mig lite mer förpliktigad att ha en uppfattning om hela boken.

      Radera
  2. Jag är ju en av de där som läser ut en påbörjad bok (däremot tycker jag inte att man ska göra det, men jag funkar så). Det har hänt ett flertal gånger att en bok helt har bytt skepnad under läsningen och en dålig bok kan också vara ett nöje :) Om man tycker att det funkar att sluta läsa så gör man det, huvudsaken är att man själv är nöjd.

    Jag har inte läst någon av de böckerna, men Ensam kvar har jag i hyllan och den tänkte jag förhoppningsvis hinna med i vinter. Kamilla Oresvärds böcker är jag väldigt nyfiken på, har hört en del bra om dem. Helene Tursten har jag faktiskt bara läst en enda bok av och jag har inga planer på att läsa fler.

    Ljudböcker är ju speciellt. Mycket beror ju på uppläsaren och jag har gett upp lyssnandet flera gånger och gått över till pappersbok/e-bok för att jag inte klarar uppläsaren. Det är lite synd att det blir en så stor grej, men det är ju svårt att undvika.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst är det viktigast att göra det som känns bäst för en själv. Jag brukar ge pappersböcker minst femtio sidor innan jag ger upp. Ljudböcker är dock väldigt olika. Som du säger är uppläsaren viktig och om det är en röst som inte funkar känner jag det direkt. Ibland är det kanske bara fel röst till just den boken och det tar lite längre tid att upptäcka.

      Radera
  3. Förut läste jag alltid ut, men nu har jag blivit bättre på att släppa böcker som inte engagerar efter ca 50 sidor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror det är bra att inte kämpa vidare i böcker som inte fångar ens intresse. Lästiden är ju begränsad som sagt.

      Radera
  4. Om boken ska diskuteras i någon av Mona bokklubbar så försöker jag läsa ut den men annars - nej, life’s too short for bad books.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, en bokklubbsbok skulle jag nog också ta mig igenom (om jag var med i någon bokklubb vill säga). Roligare att diskutera om alla läst hela boken.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.