15 maj 2019

isbränna

Isbränna  (ljudbok)

Ibland är kort ett av de viktigaste kriterierna i val av bok och eftersom Isbränna av Aino Trosell passade in på den beskrivningen valde jag den. Att jag lyssnat på andra böcker av Trosell och uppskattat dem spelade förstås också in. En annan sak som kan vara viktig i valet av ljudbok är uppläsaren och Stina Ekblad är fantastisk i den här typen av text. Hon gestaltar verkligen texten utan att det blir teatraliskt eller tar bort fokus från texten. Jag riktigt njöt av hennes uppläsning!

Isbränna är en mörk roman. Vi möter Ritva, som kör taxi och har sett en del elände och kört ett antal personer till akuten under sitt decennium bakom ratten. Så drabbas hennes egen son av våldet. Han dödas i någon form av slagsmål, kanske med rasistiska förtecken, för hans hud är lite mörkare. Ritvas värld rasar. Hon dras längre och längre ner. Hoppas på rättegången, men gärningsmännen frias. För dåliga bevis. Inget som kan fastställa vem som delade ut den dödande slaget eller sparken. Ritva är sjukskriven, men inte sjuk. Hennes vän från barndomsstaden är dock sjuk. Cancer. Ritva försöker hålla ihop tillvaron men det mesta är mörker.

Det här är en text som känns. Det är fåordigt på något sätt men ändå så talande. Sorgen som finns där som en förlamande filt över hela tillvaron trots att chefen tror att det värsta är över och trots den skämtsamma jargongen med kollegorna. Ritvas tillvaro är som att simma i kvicksand. Hon orkar inte alltid hålla ihop. Men, hon får ljusglimtar vid besöken i barndomsstaden. Ljusglimtar som hon så väl behöver. Men, det här blir aldrig en lättsam text eller någon feelgoodhistoria. Det är som baksidestexten säger:

"Följ med Ritva ner i avgrunden. Det gör ont.

Men det är trots allt bara text. Verkligheten är värre."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar