"Adi bor i ambassadens tjänstebostad på Upanga 81 i Dar es-Salaam. Hon har två systrar, den dansande Dina och den ständigt sjuka Mai som stirrar på henne med sina mörka ögon. Hon har en pappa som är skyldig döden ett liv och en mamma med mystiska linjer på kroppen. Hon har också en smutsig hemlighet.
I hemlandet Zaire finns de andra syskonen, de döda och smärtan efter århundraden av övergrepp och våld. Överallt finns myterna och förbannelserna som lever kvar, överallt finns också gud som ser det som Adi helst vill gömma."
Ni vet hur det är med vissa böcker - man vill älska dem, men det vill sig inte riktigt. Mai betyder vatten av Kayo Mpoyi blev en sådan bok för mig. Det är något med det där naiva barnperspektivet den är berättad i som inte fungerar för mig, särskilt eftersom det här barnet bara är runt sex år gammal. Jag ska inte säga att jag generellt har svårt för böcker som är berättade ur ett barns perspektiv, men när det blir som att barnets naivitet eller okunskap eller oförmåga att förstå det som händer runt omkring används som att sätt att inte bli tydlig i berättandet har jag svårt för det.
Adi, bokens huvudperson, lever i en värld där andeväsen och någon form av arvssynd är ständigt närvarande. Gud ser allt och det är Adi inte alltid särskilt förtjust i alla gånger. Grannen och hans intresse för Adi och systern är en annan mindre trevlig del av hennes liv. Till detta ska också läggas de oroligheter som finns i landet och som förstås övergår Adis förstånd, men som ändå påverkar hela hennes liv.
Jag har kanske hoppats lite för mycket på en bok i stil med Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie, men det här är något helt annat. Även om jag nu inte riktigt föll för den måste jag ändå säga att det är en skickligt skriven debut och jag kan uppskatta delar av den. Tyvärr kommer jag dock aldrig tillräckligt nära Adi och hennes familj för att riktigt knyta an till berättelsen. Kanske kan nästa bok av Mpoyi falla mig mer i smaken, för en chans till är jag absolut beredd att ge henne.
(Rec.ex från Norstedts)
Det låter som en intressant bok och jag tycker att dina synpunkter är välformulerade och tydliga.
SvaraRaderaTack! Har förstått att många tyckt betydligt mer om den än vad jag gjorde, men jag vill ju gärna vara ärlig med vad jag tycker.
Radera