bastarden från istanbul

Avslutar bokåret 2012 alldeles lysande med Elif Shafeks Bastarden från Istanbul. Redan när jag köpte den misstänkte jag att det skulle vara en bok precis i min smak så jag har medvetet sparat den till ett par dagar av lugn och ro. Vad passar bättre än jullovet?

I boken möter vi en familj bestående av kvinnor eftersom männen inte är närvarande på grund av att de dött unga, blivit lämnade eller aldrig blivit insläppta. Kvinnornas bror Mustafa har sedan länge varit bosatt i Amerika och aldrig återvänt hem. De är skara egensinniga kvinnor och jag tycker om dem alla, särskilt sierskan som tämjt två djinner för att få reda på allt hon vill och ibland sådant som hon önskar att hon inte fått veta. Zeliha, den yngsta av systrarna med en förkärlek för korta kjolar och höga klackar, födde nittion år tidigare en dottern Asya - en oäkting. Ingen vet vem fadern är.

I USA lever Armanoush, jämngammal med Asya. Hon har en armenisk pappa och en amerikansk mamma och slits ständigt mellan sina två ursprung. De veckor hon tillbringar med pappan och sin armeniska släkt skiljer sig på många sätt från den tillvaro hon har hos mamman och lojaliteten sätts ständigt på prov. Något som ytterligare komplicerar saken är att mamman gift om sig med en turkisk man och via ett Internetforum har hon lärt sig att turkar är ondsinta människor som hatar armenier och bland annat har utsatt dem för ett folkmord 1912. Armanoush känner att hon måste åka till Turkiet och Istanbul för att få veta mer som sin bakgrund och i brist på andra ställen att bo vänder hon sig till sin styvpappas familj - naturligtvis Asyas familj.

Det är alltid lika trevligt att åka till Istanbul med hjälp av litteraturen! Det myllrar av folk och det doftar av mat i varje gathörn. I den här boken äter de dessutom väldigt mycket och jag blir mer än en gång sugen på en börek. Boken är, förutom en släktsaga med hemligheter, en inblick i det moderna Istanbul där öst möter väst och gamla föreställningar och värderingar slåss med allt det nya. En snabbkurs i historia är det också och jag slås än en gång av hur turbulent och ganska svårbegriplig Turkiets historia är. Boken utkom 2007 och om jag inte minns alldeles fel har Turkiet sedan dess erkänt att händelserna 1912 var ett folkmord och bett armenierna om ursäkt.

Om du inte redan läst Bastarden från Istanbul så rekommenderar jag den verkligen!