Jag har varvat min klassikerlyssning med något mer samtida och det har varit riktigt skönt. Fredrik Lindströms novellsamling När börjar det riktiga livet är en träffsäker medelklasskildring med människor som på olika sätt förbereder sig för att det riktiga livet med den riktiga partnerna, den riktiga lyckan, det perfekta köket och den där underbara känslan av att "fånga dagen" ska infinna sig. Men, det är egentligen en väntan och en förberedelse som i Lindströms händer ständigt får ett sorgligt stråk för i väntan på "det riktiga livet" går ju det vanliga livet sin gilla gång.
Jag tyckte om att lyssna på boken och jag tycker att det är ett utmärkt val att låta författaren själv läsa in boken. Dock måste jag säga att jag så här i efterhand knappt minns en enda novell och det är ju ett rätt trist betyg. Men, kanske är det mer det samlade intrycket av vad vår ständiga väntan på något annat gör med oss som är själva poängen med novellsamlingen. I så fall har Lindström lyckats för visst känner jag (tyvärr) igen mig själv och andra många gånger under lyssningen och önskar flera gånger att jag inte gjorde det.
_______________________________________
Bokbingo: Kryss i free square-rutan.
Jag minns samlingen som såna där texter som småputtrigt flyter på när man läser och jag minns också att jag nästan hörde Lindströms röst komma ur sidorna. Visst är det i den samlingen som han beskriver båten som han har bara för att få ligga? Du nser vad jag minns. Väsentligheterna.
SvaraRaderaSmåputtrigt och sexbåten - du minns den helt korrekt! :)
RaderaTror jag minns följande, som jag citerade här i huset igår!
SvaraRadera"Sedan, när mitt riktiga liv börjar, då ska jag aldrig behöva ta med hushållsrullen in på toaletten..."
Haha! Typiskt dig att minnas ett sånt citat.
Radera