adua

Adua, boken med det fina omslaget, är skriven av Igiaba Scego och tar oss med till Somalia och Italien. Boken sägs ha tre huvudpersoner, Zoppe, Adua och Titanic, men enligt mig är det egentligen bara de två förstnämnda som kan räknas som huvudkaraktärer. Zoppe, som är far till Adua, får vi mestadels följa under 30-talet då han är översättare i Mussoliniregimen. Adua växer upp i Somalia, men lämnar som ung landet under dikaturen på 70-talet. Hon drömmer om ett liv som filmstjärna, bli en Marilyn Monroe, men när hon väl får en filmroll handlar det inte om den sorts roll hon drömde om. Titanic, som vi egentligen bara möter genom den åldrade Adua och därför har jag svårt att se honom som något annat än en biperson, är en alla de unga män som kommit över Medelhavet till Lampedusa. Adua gifter sig med honom för att få sällskap och intimitet och han med henne för att få en trygghet och en väg in i Europa. Ingen av dem tror att detta är ett förhållande för resten av deras liv, men det är en lösning från stunden, en behovstillfredsställelse om man så vill.

Jag är lite kluven till den här boken, trots att den handlar om aktuella ämnen som migration, rasism och en svårighet att höra till. På något sätt kommer jag som läsare aldrig nära karaktärerna eller deras liv och det är synd. Ändå lyckas berättelsen till viss del beröra mig och det är tack vare Adua. Dels för den del av berättelsen som handlar om hennes första tid i Italien, men också för nutidshistorien med relationen till Titanic som på något sätt är rätt sorglig. Zoppe är en karaktärer jag inte kan känna någon anknytning till. Jag förstår det komplicerade med kolonialismen och det som händer honom som en följd därav, men samtidigt är han en osympatisk far och det gör att jag ibland önskar att han fått mindre plats i boken och att Adua fått mer plats.

Scego skriver sparsmakat på det sätt att detaljer uteblir, men tyvärr för det med sig att även kontexten uteblir. Jag som inte känner till Somalia och landets historia särskilt väl lämnas med en berättelse som till viss del befinner sig i ett tomrum. Jag kan inte haka upp händelser, personer eller tankar på något. Jag hade därför önskat en lite fylligare historia, men gärna med samma lätta och luftiga språk. Som sagt, jag är lite kluven till den här boken.

(Rec.ex från Contempo)