Ni vet sådana där böcker som man vill tycka om, men så är det något som liksom gnager och som stör i läsningen? Min mamma av Tahar Ben Jelloun är en sådan bok.
Boken handlar om Ben Jellouns mamma och hennes sista tid i livet. Mamman blir allt mer dement och känner inte längre igen sina barn och släktingar. Stunder av klarhet blandas med total förvirring och situationen blir smått kaotisk mellan varven. Hela tiden tar Keltoum hand om Ben Jellouns mamma eftersom hans systrar inte vill och att han som man skulle ta hand om sin mammas intima vardagsbestyr är otänkbart i Marocko. Bokens styrka är de inblickar i Marockos 1900-talshistoria och de villkor som kvinnor levt under med arrangerade äktenskap och slitigt vardagsliv. Sådant intresserar mig alltid.
Det som ligger där och gnager är det faktum att jag inte riktigt tycker om den förvirrade gamla kvinnan. Hon är påfrestande till och med i bokform. Jag blir irriterade på mig själv för att jag blir irriterad på henne. Det känns liksom inte helt OK eftersom det här en riktigt person. Det är mer tillåtet att reta sig på en fiktiv person än på någons mamma.
Jag har tidigare läst en bok av Tahar Ben Jelloun, Den ödesdigra natten, och den tyckte jag mycket bättre om så det här är en författare jag absolut kan tänka mig att läsa fler böcker av även om just Min mamma inte föll mig i smaken.
Den här boken ingår i läsutmaningen Tre på tre. Klicka på utmaningen här till vänster om du är nyfiken på vad den går ut på.
Har läst ett par såna böcker på sistone där något gnager.. hoppas på bättre i november!
SvaraRaderaJag har haft turen att läsa många bra böcker ända sedan i somras, men det är alltid lika segt när man stöter på de där gnagande böckerna.
Radera