kvinnan i rummet

Så har jag då äntligen lyssnat på Jussi Adler-Olsens första bok om avdelning Q, Kvinnan i rummet, och det här är precis så bra som alla säger att det är. Jag valde alltså att lyssna istället för att läsa och det är jag glad för eftersom Stefan Sauk gör en så grymt bra uppläsning!

Kriminalinspektör Carl Mörck (i sedvanlig ordning fattar jag inte hur jag får danskt ö ...) blir ansvarig för en ny avdelning hos Köpenhamnspolisen, Avdelning Q. Tanken är att de ska lösa gamla fall som är av intresse för allmänheten. Trots rikliga anslag från regeringen blir avdelningen förvisad till källaren och Mörck är allt annat än nöjd. Motvilligt ger ledningen honom en assistent, Asaad, som egentligen inte alls skall syssla med polisarbete, men som inte kan låta bli att läsa om fallen och komma med idéer. De blir snart ett team. Det första fall de tar sig an är en kvinnlig politiker som försvann några år tidigare på en färja. Ingen har sett Merete Lynggaard sedan den kvällen och hennes bror, som också var med på resan, är sedan många år stum och kan inte tillför utredningen något.

Det är en berättelse som börjar lite småsegt eftersom alla personer skall presenteras, men när det väl sätter igång är det riktigt spännande och faktiskt riktigt ondsint. Jag lyssnar med stort intresse och att jag somnar snabbt beror verkligen inte på berättelsen i sig. Faktum är att jag så gärna vill läsa/höra mer om Avdelning Q, den vresiga Mörck och den lite lustige Asaad att jag genast laddade ner bok nummer två i serien, Fasanjägarna. Den har börjat lovande och till min stora glädje är Stefan Sauk fortfarande briljant.