22 feb. 2015

gubbe och katt - en kärlekshistoria

Jag har försökt mig på lite alla möjliga böcker, både ljudböcker och vanliga, men med huvudet tungt av förkylning har inget lockat. Tur då att det finns små korta ljudböcker som varar bara någon enstaka timme och sprider lite trivsel.

Gubbe och katt : en kärlekshistoria (mp3-bok)

Gubbe och katt av Nils Uddenberg handlar om när den pensionerad psykiatern Uddenberg blir med katt. Det påminner en del om hur det blev för en viss fiktiv kattmotståndare vid namn Ove - det bara händer. Uddenberg och hans fru har inga planer på att skaffa vare sig katt eller något annat husdjur eftersom de har en livsstil som inte passar med den typen av ansvar. Men, så är den lilla kissen plötsligt där en morgon och den ger sig inte av, särskilt inte efter att det börjar ställas ut mat till den. Katten blir sakta en del av Uddenbergs vardag och han och frun börjar snart fråga sig vart kissen är när den inte synts till på ett tag. Det är mycket värme, lite torr humor och en del filosoferande kring vad en katt kan tänkas känna inför sina nya livssituation hemma hos Uddenbergs. Vad katten känner kan vi ju aldrig vet, men att gubben hjärta smälter, det vet vi i alla fall. Att det är en fin liten bok vet jag också.

8 kommentarer:

  1. Den här har jag tänkt läsa såå många gånger. Kul att den finns som ljudbok! Kanske får bli nästa bok jag lyssnar på. :)
    Jag önskar verkligen att jag kunde ha katt.. Är tyvärr allergisk. :(

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är mer hundmänniska egentligen, men skulle säkert älska att ha en katt också. Som det är nu blir det dock inga husdjur alls. Men, så snart livet tillåter blir det något pälsklätt att klappa! Är som tur är inte pälsdjursallergiker.

      Radera
  2. Låter som en bok för mig. Levt med katt(er) i två decennier nu, drygt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då finns det säkert mycket du skulle känna igen! :)

      Radera
  3. Tyckte mycket om den här boken. Just skildringen av hur katten snabbt blir den som bestämmer och att man som ägare pojkar med små dyra matburkar som kissen sedan rynkar på nosen åt hade hög igenkänningsfaktor här ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var en rar skildring och jag misstänker att jag skulle bli precis likadan och fjäska en massa för det smått otacksamma djuret. :)

      Radera
  4. Pjoskar, inte pojkar.... Dumma rättstavningsprogram!

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.