mera münchen

Nu blir det mera München och mera konst! Håll ut - förr eller senare kommer ett bokinlägg också!

                                                                Der besuch M. von Schwind                                  Münchener Biergarten M Liebermann

     Die Tänzerin Loïe Fuller av F. R. Carabin                                                            

                                                                 

I München finns tre konstmuseum samlade under namnet Pinakothek: Alte Pinakothek (medeltid - 1700-tal), Neue Pinakothek (sent 1700-tal - tidigt 1900-tal) och Pinakothek der Moderne (1900-tal och framåt + arkitektur + grafiskt). Eftersom delar av Alte Pinakothek var avstängda till följd av den renovering av museet som pågår och eftersom jag redan bestämt mig för att se modern konst på torsdagen styrde jag stegen mot Neue Pinakothek. Jag är ingen konstkännare utan tittar bara och gillar, ogillar, blir berörd eller oberörd. Tysk 1800-talskonst är kanske inte det som berör mig allra mest, med undantag för vissa tavlor och skulpturer, men jag måste säga att med hjälp av audioguiden växte vissa tavlor och jag hade riktigt trivsamma timmar på museet.

Efter konst blir man hungrig så jag tänkte att "nu skall jag satsa på tysk mat och dryck" så jag gick till Viktualienmarkt och tog en weissbier i den mysiga biergarten som ligger mitt bland alla frukt- grönsaks - och matstånd. Tog en bratwurst också. Smakade som sån där hemskt fläskkorv vissa äter till mos. Usch! När jag ändå var igång åt jag senare på kvällen leberkäse till middag. Kommer aldrig mer att upprepas ... Älskar Tyskland, men inte nödvändigtvis maten ...

 

Från The Architektural Review

Torsdag - sista dagen och till modernare tider! Museum Brandhorst är helt vigt åt modern konst och inrymt i en arkitektonisk pärla. Jag verkligen älskar byggnaden, både utvändigt och invändigt! Inne på museet råder fotoförbud, men tro mig när jag säger att det är värt ett besök. Modern konst har en tendens att vara smått obegriplig för mig, men ändå kan jag inte låta bli att fascineras och jag kommer på mig att tänka mer på verken från Brandhorst än från Neue Pinakothek, särskilt Creating Realities av Camille Henrot vilket är mycket förvånande för jag brukar hata videokonst. 

 Från Schloss Nymphenburgs hemsida 

          

Man kan på något sätt inte vara i ett land fullt av slott utan att titta på ett. Jag menar, lite pompa och ståt får man ju ändå ha här i livet! I München ligger Schloss Nymphenburg - ett gigantiskt och kanske inte superfint slott. Slottspark med svanar, statyer och mängder av amerikanska och asiatiska turister fanns det i alla fall. Jag passade på att gå in i museidelen av slottet också och måste säga att jag blev besviken på att man fick se en så liten del. Men, festsalen var minst sagt pampig och krusidullig och i några av rummen satt galet snygga tapeter! Nu vill jag också ha ett rum i mustigt ceriserosa och vägg i vägg skall det ligga ett knallgult. Kan man ha det på slottet kan jag väl ha det i min lägenhet också! :)

Efter allt detta var jag rätt färdig och efter en tidig middag, som faktiskt var god trots tysk mat, landade jag i sängen på hotellrummet och fick nöjet att titta på tysk såpopera och så de här sköna herrarna som på bästa sändningstid spelade musik och drack öl:

Jag erkänner - jag älskar såna här märkliga tv-program! Tysk television när den är som bäst! Haha! 

Som ni förstår har jag haft en riktigt bra semester i München och nu är väl egentligen bara frågan: vilket blir mitt nästa resmål? "Jag kan flyga, jag är inte rädd" - fast finns det tåg så tar jag det! :)