allt vad marken gömmer

Det är något med Annika Sjögrens sätt att skriva och hur hon låter människorna växa fram under böckernas gång som jag verkligen tycker om. Jag har tidigare lyssnat på Som glöd blir till aska och Ur havet stiger vågorna och den jag nu precis avslutat, Allt vad marken gömmer, levde verkligen upp till förväntningarna. Det är vad som händer bakom kulisserna och porträtten av människor som på olika sätt avviker från samhällsnormerna som är Sjögrens styrka och i Allt vad marken gömmer kommer detta verkligen till sin rätt då bokens persongalleri verkligen utgörs av ett gäng udda figurer, och samtidigt är det sådan som vi möter hela tiden i vår vardag. Annika Sjögren är en författare som jag glömmer bort mellan varven, men när jag får syn på en bok av henne vill jag genast börja läsa, eller snarare lyssna eftersom Lars T Johansson är en så utmärkt uppläsare av hennes böcker.

Allan är en man i femtioårsåldern som lever lite i samhällets utkant utan att direkt ha hamnat snett. Hans mamma lämnade honom när han var liten, så Allan har delvis växt upp hos sin mormor. Allan har några mindre välfungerande relationer med kvinnor bakom sig och den enda han nu egentligen har kontakt med är sin gamla mormor. Innan hon dör berättar hon något för Allan som gör honom upprörd och han har ju lite problem med humöret. Allan försörjer sig genom att vikariera som städare på skolor och på skolan han städar just nu jobbar också Ragnhild. Hon är lindrigt förståndshandikappad och har en son, Martin, på snart trettio år som fortfarande bor hemma. Hon har mycket svårt att skiljas från sin son och deras relation är väl inte helt sund för någon av dem. Så träffar Martin Carro och han blir förälskad. Ragnhild tycker illa om Carro från första stund och är förtvivlad när Martin bestämmer sig för att flytta in hos Carro. Carro, som har en dotter, är frånskild och har en allt mer ansträngd relation till sin ex-man.

Så händer det som gör att detta blir en psykologisk kriminalroman (som den genremässigt betecknas) - en person hittas död. Hur hänger då allt samman? Vad är kopplingen mellan de olika personerna och vad är kopplingen till den döda? Matti Karvonen, polisen i Sjögrens böcker, börjar sin utredning och sitt nystande.

Trots att detta är en kriminalroman är det inte utredningen som står i centrum. Det är människorna, relationerna, vardagen. Det polisiära har en rätt undanskymd roll och det fungerar alldeles utmärkt. Det är ändå människorna som intresserar mig som läsare. De är alla lite svåra att förstå sig på, hanterar livet så gott de kan, men lyckas väl inte så särskilt bra. Situationer och reaktioner kan vara lite tillspetsade ibland, men det är inget som stör mig eller min upplevelse av boken, snarare tycker jag att de passar perfekt in i just Sjögrens romanbygge.