7 feb. 2016
allt vi såg var lycka
Ser ni den fina familjeidyllen på framsidan av Grégoire Delacourts Allt vi såg var lycka? Låt er inte luras! Det här är mörkt och jag var inte alls beredd på det. Jag har läst andra böcker av Delacourt och de har alla haft allvar i botten, men varit betydligt lättsammare i tonen. Allt vi såg var lycka blir nästan plågsamt mörk ibland, ni vet så där så klumpen i magen växer, men ändå finns ljuset där och jag märker hur jag närmast klamrar mig fast vid dessa strimmor av ljus. En tragedi är vad det är, men inte helt nattsvart, tack och lov.
Antoine är en medelålders man som jobbar åt ett försäkringsbolag och sätter till vardags pris på både ägodelar och människoliv. När han börjar se tillbaka på sitt liv och sin barndom börjar en historia om en familj i sakta förfall spelas upp. Faders oförmåga till handlingskraft går igen i Antoines eget liv och likaså de tappra försöken att vara en god far men att inte riktigt lyckas i detta. Antoines eget äktenskap är ingen framgångssaga det heller och paralleller finns mellan modern och hustrun. Antoines reflekterande över sitt eget liv och livets hopplöshet leder honom fram till en handling som är svår att förstå och som jag lämnar till er själva att upptäcka. Jag var tvungen att stanna upp. Läsa om. Han gjorde det verkligen. Det är hemskt, avgrundsdjupt hemskt.
Inledningsvis har jag lite svårt att hänga med i berättelsen för den hoppar mellan olika personers perspektiv, men det avtar längre fram i boken, vilket jag uppskattar för det gör läsningen mer fokuserad. Boken växer för varje sida, och om jag i början är lite avvaktande så är jag mycket förtjust i slutet. Det finns så många bottnar i den här berättelsen, så mycket att fundera på, försöka förstå, analysera. Den borde vara en utmärkt bokcirkelbok alltså och jag önskar nästan att jag hade läst den i just ett sådant sammanhang för att få prata med andra om den. Nu tog jag mig istället tid på tåget att fundera över läsningen och de val människor gör när kärlek och förlåtelse är så svåra att greppa och få någon rätsida på.
(Rec.ex från Sekwa)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nu blir jag sugen på att läsa den här.. :) Tycker Sekwa lyckas pricka in många lockande böcker faktiskt.
SvaraRaderaKul att kunna inspirera. :) Sekwa har verkligen en bra utgivning med många intressanta titlar.
RaderaJag har läst och gillade mycket, man får bara inte sikta in sig på feelgood. Sekwa är ett favoritförlag!
SvaraRaderaVerkligen långt ifrån feelgood, men riktigt bra! Sekwa (och ETTA) börjar allt mer bli ett favoritförlag!
Raderahttp://joanna-ochdagarnagar.blogspot.se/2015/10/allt-vi-sag-var-lycka-lasning-som-svider.html
SvaraRaderaSå träffsäkert med brännässleliknelsen!
RaderaSV: Nej, jag tänkte att Pippi förmodligen skulle vara perfekt ;)
SvaraRadera:)
Radera