6 aug. 2016

körsbärslandet

Körsbärslandet (inbunden)

Den här boken fångade min nyfikenhet i Höstens böcker, mest för det ursnygga omslaget, och när jag såg den på Storytel blev det förstås lyssning direkt. (Ja, ljudboksvurmen bara fortsätter och fortsätter!). Jag har ju en förkärlek för Tyskland så att Dörte Hansens Körsbärslandet utspelar sig just där var förstås en trevlig bonus. Faktum är att detta var förra årets mest sålda bok i Tyskland och jag misstänker att med lite mer förförståelse för vad Olland är så kanske läsupplevelsen hade blivit ännu bättre.

Geografiskt utspelar sig boken alltså i Olland, strax söder om Hamburg. En region med gamla anor, gamla släkter, fruktodlingar i mängder, Elbe som en livsnerv och plattyska som fullt gångbart språk. Det i sig sätter något av en ram för hela berättelsen och alla som har någon koppling till landsbygd kan nog känna igen sig i den speciella stämning och de förutsättning som faktorer som dessa ger. I Hansens bok får vi stifta närmare bekantskap med Vera Eckoff som kom till byn som flyktingbarn från Ostpreussen, men som fortfarande så här sextio år senare känner sig som en främling i byn. Att hon lever sitt liv efter eget huvud och utan att vika sig för tradition och konvention kan förstås spela in. En dag dyker Veras systerdotter Anne och hennes son Leon upp hos Vera. De har fram till dess bott i en rätt välbärgad del av Hamburg, men Annes man har nu lämnat henne för en annan kvinna.

Kontrasten mellan livet på landet och livet i staden är skildrat med både skärpa och humor och särskilt beskrivningen av föräldrarna roade mig. Medelklassföräldrarna i staden som närmast desperat försöker bräcka varandra med pedagogiska aktiviteter och ekologisk mat till barnen framstår som extremt ängsliga och på något sätt blir barnen en accessoar som skall matchas med den perfekta ytan föräldrarna jobbar så hårt för att uppnå. På landet är det stökigt i köket, barnen leker med varandra lite hur som helst och det är helt ok att servera snabbkaffe till en annan mamma. Jag älskar hur Hansen fångat både staden och landet och hur hon, utan att det blir för mycket, driver lite med båda.

I boken finns också en hel rad intressanta bifigurer som fyller boken med personligheter jag inte hade velat vara utan. Det här är verkligen en bok med en stor dos värme, humor, allvar och personligheter som man inte så ofta stöter på. Jag tyckte mycket om den och rekommenderar den varmt, särskilt nu så här när hösten och skördetiden närmar sig.

2 kommentarer:

  1. Nu blev jag nyfiken. Omslaget är verkligen fantastiskt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan mycket väl vara årets snyggaste omslag! Innehållsmässigt är den också bra - alltid en bonus. :)

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.