Aino Trosell tycker jag bättre och bättre om och Domaredansen blev morgonens bästa lyssning. En undersköterska som tvingas jobba delad tur får en morgon höra en berättelse av en gamling som ger henne en slags jävlar anamma tillbaka. Karin Ströms Stamtavla var också bra med syskonrivalitet som tema. Morgonens sista novell blev en klassiker, Katherine Mansfields Flugan. Tyvärr måste jag säga att den går mig lite förbi. Kanske är det en sådan novell som kräver långsam läsning, omläsning och analys för att riktigt falla på plats. I en annan tid i livet hade detta lockat mig, men inte nu längre.
20 aug. 2017
novellmorgon
Kände för något snabblyssnat så imorse fick det bli en novellmorgon.
Aino Trosell tycker jag bättre och bättre om och Domaredansen blev morgonens bästa lyssning. En undersköterska som tvingas jobba delad tur får en morgon höra en berättelse av en gamling som ger henne en slags jävlar anamma tillbaka. Karin Ströms Stamtavla var också bra med syskonrivalitet som tema. Morgonens sista novell blev en klassiker, Katherine Mansfields Flugan. Tyvärr måste jag säga att den går mig lite förbi. Kanske är det en sådan novell som kräver långsam läsning, omläsning och analys för att riktigt falla på plats. I en annan tid i livet hade detta lockat mig, men inte nu längre.
Aino Trosell tycker jag bättre och bättre om och Domaredansen blev morgonens bästa lyssning. En undersköterska som tvingas jobba delad tur får en morgon höra en berättelse av en gamling som ger henne en slags jävlar anamma tillbaka. Karin Ströms Stamtavla var också bra med syskonrivalitet som tema. Morgonens sista novell blev en klassiker, Katherine Mansfields Flugan. Tyvärr måste jag säga att den går mig lite förbi. Kanske är det en sådan novell som kräver långsam läsning, omläsning och analys för att riktigt falla på plats. I en annan tid i livet hade detta lockat mig, men inte nu längre.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
trevligt, dessa har jag inte läst.
SvaraRaderaBra med noveller emellanåt.
Radera