en ocean av kärlek

Det var väldigt längesedan jag läste en bok riktad till unga vuxna, men nu blev det av och valet föll på Tahereh Mafis En ocean av kärlek. Boken utspelar sig under 2002 och efter 9/11 är världen än mer skeptisk till huvudpersonen Shirin, en 16-åring som högst frivilligt bär sin hijab.

Shirins familj har än en gång flyttat och det är dags för Shirin att börja på ännu en skola. Hon har taggarna utåt men håller väl egentligen rätt låg profil. Hon vet vad de andra tänker på skolan om henne och andra från Mellanöstern. Rasismen hänger liksom i luften. Så dyker Ocean upp. En kille som inte lämnar henne i fred och som hon också gärna vill vara i närheten av. Eller hon både vill och inte vill. Att bli kär finns liksom inte riktigt på kartan. Allt skulle bara bli så komplicerat och hon vet alltför väl vilket priset skulle bli för honom.

Jag gillar bokens teman som handlar om rasism, det svåra att falla för någon som inte tillhör ens egen värld, att inte passa in. Bokens huvudpersoner är 16 år och det blir lite tjatigt med alla "jag bryr mig inte vad andra tycker" och liknande, men samtidigt passar det åldersgruppen. Det är så mycket man vill och så lite man kan förutse om livets komplexitet vid den åldern. Så mycket man måste bekräfta och få bekräftat om och om igen. (Ja, en del av det försvinner ju aldrig). Jag tycker också om både Shirin och Ocean för deras tappra försök både att vara tillsammans och inte vara tillsammans. Det är allvar i botten hela tiden, men det finns ändå humor och värme.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen - ungdomsböcker är inte min grej. Men, det här är inte alls så pjåkigt och det var några timmars tidsfördriv som ingen tog skada av.