22 sep. 2013

rosengädda nästa!

Rosengädda nästa! (pocket)

Tessan steker hamburgare i sin korvkiosk. Har tajta blusar som visar figuren och höga klackar på skorna vilket uppskattas av kunderna, men kanske inte alltid av Tessan själv. Hemma sitter sambon Flatan i soffan och mamma finns bokstavligen en stenkast bort. Tessan är tjugonio år och hennes värld är lika liten som den alltid har varit. Hon sitter i klädkammaren och vill bort, eller skaffa barn eller vad som helst, men Flatan fattar ingenting och mamman trycker bara ner Tessan. Kan inte ens berömma Tessans matlagning trots att hon faktiskt är riktigt duktig på att laga mat.

Bror brottas med helt andra livsproblem. Han är tretton år, frankofil och därmed inte som de andra barnen och på kvällarna hör han hur föräldrarna bråkar i rummet bredvid. Ganska ofta om honom. Han vill att de skall bli kär i varandra igen så istället för att följa med dem till Stanford hittar han på att ett seglarläger, säger att han vill åka dit för att umgås med andra i sin ålder. Bli lite mer vanlig. Föräldrarna skall få tid för varandra och då kommer att bli bra, tänker Bror.

Något slumpartat kommer både Bror och Tessan att få kontakt med den excentriska damen Jane. Hon hjälper alla slags djur på alla möjliga sätt och det är till Jane Bror egentligen beger sig när föräldrarna tror att han seglar. Tessan hamnar också hos Jane efter något som väl i det närmast för räknas som en felringning och lämnar Flatan bakom sig.

Det blir en egenartad sommar där dessa underliga individer, som också får sällskap av Svante och hans dotter, på olika sätt försöker hitta sin plats i världen. De vill alla bli accepterade precis som de är och i denna bok är det vänskap, kärlek, uppgörelse med det förflutna och förmågan att låta framtiden se lite annorlunda ut som gör allt möjligt. Bror är så rar att jag inte kan annat än ta honom till mitt hjärta. Hans vurm för Serge Gainsbourg är bedårande och hans uppsättning av kostymer från second hand-butikerna får mig att le. Tessan kan jag förstå och känna igen mig i. Hon har levt ett småstadsliv bara några mil utanför Stockholm och den klaustrofobiska känslan och den av jantelagen präglade mamman är välbekanta inslag för en som är uppvuxen i en bruksort. Jane är nästan lite halvgalen, men jag gillar henne och hennes klokskap. Rosengädda nästa! av Emma Hamberg är helt enkelt en riktigt härlig må-bra-bok och en positiv överraskning!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar