läsarna i broken wheel rekommenderar

Sara lever i det närmsta helt i böckernas värld. De är hennes vänner och hon läser mest hela tiden. På dagarna jobbar hon dessutom i en bokhandel i en förort till Stockholm och hennes mamma tycker att det är dags att hon börjar fundera på en annan karriär. Sara brevväxlar också med en gammal dam i en amerikansk småstad och de utbyter bokliga erfarenheter med varandra samtidigt som Sara lär känna den lilla stadens invånare genom Amys brev. Hon blir inbjuden av Amy att besöka henne och hennes vänner i staden, och när bokhandeln där Sara jobbar stänger och hon blir arbetslös tar hon chansen. När hon väl anländer till Iowa visar det sig att Amy har dött, men Sara är välkommen ändå och får bo gratis i Amys hus.

Detta är inledningen på boken Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Biwald. En feelgood-roman är det absolut och det är en charmig och lite klyschig bild av en smått förfallen amerikansk småstad som möter oss. Alla hjälper varandra men har samtidigt sina personligheter som är allt från lite märkliga till lite tillknäppta. Nån försöker hålla sig nykter, nån försöker upprätthålla bilden av sin själv och släkten som omöjliga att acceptera, nån håller hårt på kyrkligheten. Alla älskar Sara och hon finner sig till rätta i staden. Trots att ingen inledningsvis förstår hennes kärlek till böcker stödjer de henne när hon för att fördriva tiden vill öppna en liten bokhandel i en av stadens tomma butikslokaler. Till slut har Sara blivit en så stor del av deras vardag att de inte vill att hennes turistvisum skall gå ut eftersom hon då tvingas resa tillbaka till Sverige. Stadens hjärnor samverkar för att lösa problemet och få Sara att stanna. Naturligtvis involverar det en viss ungkarl.

Det är småputtrigt och trivsamt. Det är kärlek på många olika sätt och ingen är ondsint. Jag tycker boken är en helt ok verklighetsflykt och den passar utmärkt att läsa en vardagskväll när hjärnan är trött efter en arbetsdag. Den är möjligen lite lång och jag tycker den tappar tempo i andra halvan. Fyrahundra sidor i feelgoodgenren är inte det lättaste, men detta är en debutroman så visst överseende kan jag som läsare ha.

(Rec.ex från Forum Bokförlag)