16 juli 2015

det eviga folket är inte rädda

Det eviga folket är inte rädda (pocket)

Boken Det eviga folket är inte rädda, som är Shani Boianjius detbutroman, kretsar kring tre unga kvinnor som gör militärtjänsten i Israel. När vi först träffar dem går de sista året på gymnasiet och är rätt uttråkade på det där sättet som tonåringar blir innan "det riktiga livet" skall börja. För Yael, Lea och Avishag. och för alla andra unga i Israel, är det militärtjänst som gäller efter gymnasiet och inte blir ledan mindre här. Yael utbildar skyttar, Lea är militärpolis och Avishag gränsvakt - ingen med något större engagemang eller intresse för sin uppgift. Jag förundras över att Israels gränspostering tycks skötas av uttråkade unga män och kvinnor som egentligen bara vill göra något annat. Är det så i verkligheten? Kanske, för Boianjiu skrev boken efter sin egen militärtjänstgöring och borde ju därför ha en viss insyn i det hon skildrar.

Boken ger en skildring av konflikten mellan Israel och Palestina som aldrig får plats i nyhetsrapporteringen. Det vardagliga, det långsamma och emellanåt det absurda, som när ett litet gäng palestinier försök få sin protestaktion att hamna i tidningen och med hjälp av Avishag. På olika sätt och med olika vapen testar de vad som kan leda fram till en tidningsnotis. Det blir lustigt och tragiskt på samma gång. För det mest ligger konflikten i bakgrunden på berättelsen och de unga kvinnorna och deras liv, eller väntan på liv, och tankevärld är i fokus, men den är hela tiden närvarande. De skall mitt i monotonin ständigt vara beredda på krig.

Jag tycker om den här boken, men ger den ändå inga lovord. För mig flyter Lea, Avishag och Yaels historier och liv samman och jag har svårt att skilja på dem emellanåt, trots att det är en person vi får följa i varje kapitel. De blir på något sätt ett kollektiv och jag tänker att det kanske finns en sådan tanke. Det militära är ju mer ett kollektiv än enskilda individer. Samtidigt tröttar det mig lite i min läsning och jag hade gärna sett tydligare personporträtt. Men, det är en läsvärd bok på många sätt och jag kan absolut tänka mig att läsa mer av Shani Boianjiu i framtiden.
_________________________________________________
Bokbingo: Kryss i rutan Six words or more in the title

2 kommentarer:

  1. Såhär i efterhand har jag också svårt att skilja på de tre huvudpersonerna. Men jag tycker ändå att det här är en helt fantastisk bok. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker den kunde ha fått lite mer uppmärksamhet än vad den fick, för bokens tema är intressant även om jag tycker att personporträtten är lite för otydliga för att boken skall bli så där riktigt, riktigt bra.

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.