mina drömmar är inte uppfyllda

Det verkade så lovande med ett nytt litterärt magasin riktat till den breda läsarskaran och inte bara till litteraturens finsmakare. Lite sund konkurrens till Vi Läser såg jag framför mig. Personliga möten med författarna och inte bara bokprat utlovades. Tjock premiärnummer och trevligt format. Jag gjorde som många andra på Bokmässan och skrev upp mig för två nummer av Books & Dreams. (Fick med en liten handcreme också, men den luktade inte så gott ...)

Måste erkänna att jag blev besviken redan när jag öppnade tidningen och hittade en jätteannons för deras eget evenemang. Inte så trevlig inledning på en helt ny tidning och när eventet dessutom kostade pengar blev det bara för mycket reklam-TV över alltihop. Kanske borde jag ha anat oråd redan vid en titt på framsidan. Camilla Henemark, Tommy Körberg, Andreas Lundstedt ... Det skriker självbiografi och publikfrieri lång väg. 

Intervjuerna med författarna känns innehållslösa och helt ärligt gillar jag inte upplägget fråga-svar i artikel efter artikel. Det blir tjatigt. Frågorna är inte heller så genomtänkta. Även om man vänder sig till den vanliga bokläsaren så kan man (och bör man) våga sig på frågor med lite större allvar tycker jag, något som gör att reportagen och artiklarna säger något. Tidningens läsare är ju trots allt med största sannolikhet vana läsare ...

Längre fram i tidningen dyker det upp recept. Jag är så himla trött på mat, kockar, recept, tillagningstekniker och matlagningsidylliserande. Mat, mat, mat överallt. Kan jag få slippa det i en litteraturtidning åtminstone?

Helt ärligt är det inte mycket med Books & Dreams som jag gillar och efter att jag läst den gav jag bort mitt exemplar till en kompis. Inte för att jag tror att hon kommer att gilla den mer, men vem vet. Nästa nummer måste vara bra mycket bättre för att jag ska vilja läsa tidningen igen. Hittills är tidningen inte ens i närheten av att konkurrera med Vi Läser och jag tror att Books & Dreams får en kort livslängd.