Men, så kom pocketversionen av boken och då tänkte jag att den ändå skulle få en chans, för nu kändes det plötsligt inte som en barnbok utan som en bok för mig:
Jag vet att många anser att man inte skall välja böcker efter omslag, men förlagen signalerar mycket med omslagen och jag låter mig till viss del styras av de signalerna.
Vad tyckte jag då? Det är en helt fantastisk berättelse! Så mycket kärlek, så mycket sorg, så mycket bli-vuxen-men-ändå-vara-ett-barn! Jag älskar huvudpersonen Junes smått naiva syn på det som händer omkring henne och hur hon förhåller sig till sin morbror Finns döende i aids och hur hon blir vän med den pojkvän till Finn som hennes mamma gjort allt för att hon inte ska veta om. Det är rörande vackert och djupt sorgligt på en gång och jag köper allt som Rifka Brunt skriver.
Förutom relationen som June har till sin morbror Finn och sedan till hans pojkvän Toby, är relationen med systern Greta en stor del av berättelsen. June och Greta har stått varandra nära, men glidit ifrån varandra de senaste åren. Det finns svartsjuka, avundsjuka och djup syskonkärlek och det är varsamt skildrat och ger berättelsen ytterligare en dimension.
Det här en riktigt vacker bok om allt som som stort och viktigt i livet och har du inte läst den så gör det så snart du har möjlighet. Jag önskar att jag hade läsupplevelsen kvar!
PS: Boken fick häromdagen Stora ljudbokspriset så varför inte lyssna på Hanna Schmitz uppläsning av boken?
Den här plockade jag med mig från bokbloggarminglet i lördags. Efter att ha läst vad du skrivit om den så är jag väldigt glad för det :)
SvaraRaderaDär har du fin läsning att se fram emot!
RaderaHm... Måste nog försöka läsa den nu. Har avstått av liknande anledningar som du hade :)
SvaraRaderaJag kan ibland bli lite skeptisk när hurra-ropen blir för många, men i det här fallet har hyllningskören rätt och tack och lov för nytt bokomslag! :)
RaderaJag tycker att det första omslaget är jättefint men kan förstå att många tycker att det ser ut att vara mera för ungdomar. Nu gillar ju jag ungdomsböcker och tycker att det är synd att de flesta vuxna inte läser annat än vuxenböcker.
SvaraRaderaJag tänker att var och en får själv avgöra vilket läsning som passar bäst. Jag kan läsa en del ungdomsböcker med behållning, men har också gett upp många för att jag helt enkelt känner mig som helt fel målgrupp. På samma sätt klarar jag inte av de flesta nobelpristagare. I det första fallet blir det för enkelt, i det andra för svårt. Så, det blir mest vuxenböcker och det trivs jag bäst med.
RaderaÄven jag gillar ungdomsböcker och tycker att det är synd att en hel del vuxna avskriver dem bara för att de står på ungdomshyllan. Men jag förstår ditt resonemang, det är ungefär därför jag också avstår från många nobelpristagare, gamla gubbar och en hel del scifi. Däremot tycker jag att de flesta skulle kunna göra ett nedslag bland ungdomsböckerna eftersom det är synd att klumpa ihop dem till en kategori då det i själva verket finns lika många genrer där som det finns bland vuxenböckerna (undantaget nobelpristagar genren som ju av naturliga skäl tenderar att vara vuxendominerad).
RaderaVisst är det lika många genrer bland ungdomsböckerna som bland vuxenböckerna och kanske är det lite bortglömt. Synd i så fall.
RaderaKul att författaren kom till minglet också. Jag gillar boken mycket och i andra länder säljs den som vuxenbok.
SvaraRaderaKlart oväntat att se henne på minglet. Kul! Kan förstå att den säljs som vuxenbok i andra länder. Den är gångbar i många åldrar tror jag.
Radera