fästmön

Varit krasslig i två dagar så läsningen stannade av lite, men nu ikväll, tack vare diverse medikament och huskurer som kickat igång mig igen, fick jag i alla fall en novell läst. Det är ju alltid lika behändigt med en novellix och jag blev därför extra glad när jag såg att de fanns att låna på biblioteket. De gamla ryssarna gör sig bäst i lagom doser om ni frågar mig, och en novell är just en sådan lagom dos, till skillnad från de där avskräckande tegelstenarna de annars tenderar att ha skrivit. 

Anton Tjechov är kanske mest känd som dramatiker, men han skrev också ett stort antal noveller och Fästmön är Tjechovs sista novell - han skrev den strax innan sin död, 1904. Novellix ger ut den i nyöversättning av Alan Asaid - den första nyöversättningen på 90 år. På tiden, med andra ord!

Novellen är en fin och läsvärd berättelse om frihet och om Nadja som lever ett societetsliv där alla gör så lite som möjligt. Nadja finner sig i sin tillvaro, men det är någon slags ledsamhet som gnager i henne och förlovningen med Andrej kanske inte är ett så lyckat beslut. Så kommer Sasja, en vän till familjen, och hälsar på. Han öppnar Nadjas ögon, får henne att drömma om en värld större än hennes nuvarande. Sasjas viktigaste och envetnaste budskap är: studera, studera! För Nadja blir tanken oemotståndlig och att fortsätta sitt nuvarande liv blir en omöjlighet för henne.