paradisbaden

Sekwa är bra på det där med att hitta franska feelgood-pärlor! Paradisbaden av Akli Tadjer är inget undantag även om den kanske blir lite väl sockersöt ibland för min smak, särskilt i dialogen. Men, jag kan stå ut med det för som motpol har vi lustfyllda scener som är så typiskt franskt passionerade att det sockersöta balanseras. Nu får ni inte tro att det här någon slags erotisk roman (det är ju så populärt numera ...), det är bara två personer som älskar varandra och ofrånkomligen känner lust till varandra. På franskt, halvt ocensurerat, manér.

Bokens huvudperson, Adele Reverdy, är begravningsentreprenör och hon bor tillsammans sin väninna som är rekonstruktör (typ liksminkare). Det, min vänner, är yrken i min smak! Så oväntat att jag ler förnöjsamt när det nämns. Yrkesvalen gör också att boken får en bakgrund som är djupare än väntat med tanke på genre, och som handlar om människors sorg och vilja att ge sina närstående, eller sig själva, ett värdigt avslut. Ett inte alltför vanligt inslag i feelgood-genren och jag är mycket förtjust.

Men, det skulle ju finnas lustfyllda scener, tänker ni nu, och här börjar jag prata om kistor och liksminkningar. Tro mig, de har inget med varandra att göra. Tack och lov! Adele fyller trettio och på sin födelsedagsfest möter hon den före detta akrobaten Leo, som numera jobbar som massör på Paradisbaden, Paris bästa hamam. Adele faller för den mörka Leo, men det är inte en helt vanlig kärlekshistoria. Det är en kärlekshistoria som kräver en viss anpassning till situationen. Resten får ni läsa er till själva. Vill ju inte avslöja allt! :)

(Rec.ex från Sekwa)