En död pojke i en container, en bränd kvinna i skogen, byggjobbare från Nepal, arenabyggare i Doha, Qatar. Mons Kallentofts nionde bok i serien om Malin Fors, Eldjägarna, tar ett brett grepp och bollar mellan den lilla världen i Linköping och den globala världens baksidor vad gäller arbetskraft. Jag har inget i sig emot att Kallentoft tar sin deckarintrig ut i världen, men jag tycker inte riktigt att han ror det i land. Mellan de olika spåren, de viskande rösterna från alla möjliga håll, Malins relation med Daniel och utredningens framåtskridande blir det för rörigt. Meningen är nog att den här boken, men sitt fokus på världens ojämlikhet, skall engagerar läsaren, men jag finner mig snarare ofokuserad och rätt uttråkad. Jag tycker det här är den klart sämsta boken i serien om Malin Fors, och efter min hyllning av del åtta i serien, Jordstorm, blev detta förstås en stor besvikelse.
Det här var den sista boken i serien som utgår från elementen. Efter årstider och element kommer Kallentoft nu att ge sig i kast med sinnena. Trots att Eldjägarna var en besvikelse ser jag fram emot att läsa de kommande delarna och tänker att sinnena nog kan bli ett bra tema. Jag har bara en liten oro och det är att framtida böcker skall vara skrivna alltför mycket med filmatisering i åtanke nu när det verkar som att Malin Fors-böckerna skall bli film. Det finns få saker som stör mig så mycket som när romaner, särskilt i spänningsgenren, känns mer som filmmanus är just romaner. Låt oss hoppas att min oro kommer på skam!
Jag tycker att även denna bok var väldigt bra, även om jag håller med om att deckarintrigen är svagare än i förra boken. Men jag är helt såld på hans sätt att skildra människor som lever utsatt, och andra också för den delen. Där är han pricksäker ;)
SvaraRaderaJa, det är han duktig på. Jag brukar ju hoppa över "viskningarna" när jag läser böckerna, men den här gången lyssnade jag på boken och kunde inte göra det. Kanske störde det onödigt mycket. Å andra sidan är det ju inte författarens mening att jag skall hoppa över delar av hans bok ... :) Jag tycker boken har för många trådar, med eller utan viskningar, och att den därför inte blir så vass som t ex Jordstorm.
RaderaJag har fortfarande bara läst första boken av Kallentoft. Gillade den verkligen men har ändå inte hunnit läsa någon av de tre ytterligare som jag har i bokhyllan.
SvaraRaderaDet är en läsvärd serie, med undantag av den här boken.
RaderaJag började lyssna men lyssnade inte klart. Kände mig ganska ointresserad.
SvaraRaderaSkönt med någon mer som inte fångades av den! Jag har mest läst positiva recensioner hittills.
RaderaJag har haft en liten deckarpaus den senaste tiden.. Ibland kan det bli lite tjatigt att läsa många deckare i rad, kan jag känna. Men snart kommer jag nog läsa en ny spänningsroman och då är det nog dags att testa Kallentoft tror jag.. Har faktiskt inte läst en enda bok av honom!
SvaraRaderaJag klarar inte heller av att bara läsa deckare och tycker att varierad läsning är den bästa läsningen. Kallentoft tycker jag absolut att du skall ge en chans. Som alltid rekommenderas att läsa serien från början och jag älskade första boken, Midvinterblod, när jag läste den (men det är ju ett antal år sedan nu).
Radera