"Helen Macdonald är i fyrtioårsåldern när hennes älskade far plötsligt dör. Redan när hon var liten flicka introducerade ha henne för den fascinerande falkenerarkonsten och detta speciella intresse har alltid varit ett starkt band mellan dem.
Sorgen som drabbar Helen är förlamande. Samtidigt känner hon en närmast tvingande längtan att anta den största utmaningen en falkenerare kan ställas inför: att tämja en duvhök. För åtta hundra pund köper hon höken Mabel. Hon fyller frysen med hökmat, stänger av telefonen och ger sig ut på en livsresa hon inte vet var den ska sluta." (Från Bokus)
Ja, det är inte ofta jag tar baksidestexten rakt av i mina inlägg, men den här gången fick det bli så för att ge er en kort sammanfattning av H som i hök av Helen Macdonald. Det här är en bok så egen att jag aldrig blir riktigt klok på den. Dels är det allt detta med duvhökar och falkenerarkonsten som jag är fullkomlig novis på, dels är det att det är en självbiografi men samtidigt en sorgebok och till slut att det dessutom är en historisk inblick i den månghundraåriga traditionen att tämja duvhökar. Den är allt på en gång och ibland sugs jag helt in i det och ibland skummar jag bara över sidorna. Det är liksom omöjligt att ge boken ett vettigt omdöme.
För mig är det Helen och hennes relation till duvhöken Mabel som berör mest. Helen skapar ett nära band till sin duvhök trots att det är en jagande rovfågel det handlar om. Att det finns en djup kärlek till fågeln går inte att ta minst på, men Helen är närmast tillintetgjord av sorg vilket också påverkar hennes hantering av Mabel. Helen och Mabels relation är både kraftfull och sårbar och hela tiden begränsad av det faktum att Mabel alltid kommer att vara en vildfågel med allt vad det innebär.
Det historiska delar där falkenerare från förr, framför allt mr White, får ta plats fångar aldrig mitt intresse och jag tycker att dessa delar får ta för mycket plats. Men, det är på något sätt också detta som gör boken så ovanligt nördig. Kanske älskar man dessa delar om man är passionerat intresserad av hur man tämjer en duvhök och hur man lever med den. Jag är nu inte det, så jag skummar och hoppar helt över emellanåt,
Jag rekommenderar boken till alla som vill läsa något som sticker ut, som inte är det vanliga vare sig till upplägg eller innehåll. Den har något visst, mitt i sin egenhet!
(Rec.ex från Brombergs)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.