tjugo år till dig

Linn är singel med ett liv som kan verka spännande och självförverkligande på ytan, men Linn längtar efter barn och när hon äntligen blir gravid går det inte alls enligt plan. Hon lämnar livet i Stockholm och flyr till Abisko och fjällvärlden trots att hon aldrig intresserat sig för vare sig natur eller vandring. Hon behöver bara desperat komma bort från sitt liv och sin lägenhet och försöka komma på rätt fot med livet igen.

En som redan tidigare lämnat storstadslivet bakom sig är Joel som tagit tjänstledigt för att säsongsjobba på Abiskos fjällstation. Han har brutit upp från en tioårig relation och anledningen är något han varken kan rå för eller styra över. I Abisko, med distans till allt, är han dock inte så säker på att uppbrottet varit av ondo, kanske var han och exet inte rätt för varandra trots allt.

Linn och Joel möts förstås där uppe i fjällvärlden, och det skall visa sig att deras vägar korsats en gång tidigare. De känner igen varandra, men hinner knappt börja lära känna varandra igen förrän såväl nutid som dåtid står mellan dem.

Tjugo år till dig är Anna Lönnqvists andra roman och precis som i debuten Tills kärleken skiljer oss är det relationer som står i fokus. Debuten sträckläste jag och karaktärerna väckte mitt engagemang och min irritation. Ett mycket gott omdöme. Så känner jag tyvärr inte alls för karaktärerna i Tjugo år till dig. De har alla gått igenom svårigheter, men kanske att just detta blir lite för mycket och för förutsägbart. Men, det är ändå inte det som är mitt största problem med boken. Det är istället kommunikationen. Eller bristen på kommunikation, bristen på förmåga att säga som det är. Stora delar av intrigen bygger på att karaktärerna inte klarar av att förmedla sanningar och förklara omständigheter för varandra. Det blir tröttsamt i längden och som läsare sitter jag där och suckar fram "men herregud, säg bara som det är någon gång".

Men, med det sagt, och med ett svalt betyg från mig till Lönnqvist denna gång, så är detta ändå att författarskap jag nog kommer att följa. Hittar Lönnqvist den nerv och det driv igen som debutromanen hade så blir hennes relationsromaner något att se fram emot. Jag har gott hopp.

(Rec.ex från Ordberoende förlag)