majken minröjare

Det tog lite slut på energin här. Imorgon jobbar jag hemma och gör min sista arbetsdag på nuvarande ställe. Semestertröttheten har slagit till rejält kan man säga och jag känner mig helt mosig i huvudet och läsa böcker funkar dåligt då hjärnan inte riktigt orkar registrera vad som står. Men, ge mig en riktig sovdag och jag är på gång igen! Givetvis kan jag inte låta bli helt att konsumera litteratur - det finns ju ljudböcker! Och, när jag känner mig som jag gör nu är det utmärkt att vända sig till min litterära guilty pleasure - Karin Brunk Holmqvist.



I Majken minröjare är precis allt som det brukar i Brunk Holmqvists böcker, det vill säga att det finns en nervös tant. en smålustig gubbe, ytterligare några äldre landsbygdsfigurer som kämpar med sitt och är  nyfikna i varierad grad samt fortfarande kallar datorer för apparater och knappt tycks veta vad en mobiltelefon är. Den här gång har ett barnbarn i gymnasieåldern slängts in i mixen och tillför väl en del och en av personerna i boken lämnar faktiskt Skåne och tar sig till Bornholm.

Jag har läst alla böcker som Brunk Holmqvist skrivit men i takt med att min egen mor blir mer och mer i samma ålder som de hon karaktärer hon skriver om i sina böcker tappar de alltmer i charm för mig. Det är liksom inte trovärdigt att någon som är runt 70 år knappt vet vad en mobil och en dator är. Att de inte kan vara mycket osäkra användare (dit hör min kära mor) är en sak, men helt borta är de knappast. Det är nog dessutom få eller ingen av dem som skulle finna det konstigt att barnbarnet vill ha nya gympadojor och på allvar föreslå sockiplast. Men, något litet underhållningsvärd har fortfarande hennes böcker, särskilt när hjärnan behöver underhållning utan att behöva anstränga sig.