12 dec. 2018
vaxade juveler och brända hjärtan
Marika har tillbringat många år utomlands, men är nu tillbaka i Huskvarna i en hyrd liten stuga. Hon har lämnat resebranschen bakom sig och istället fått ett vikariat som innevaktmästare i kyrkan i hemstaden. Medan hon försöker skapa lite julstämning med adventsljusstakar i fönstret och komma in i sin nya tillvaro funderar hon en del över den nu vuxna dottern som hon försummat under hela uppväxt och som bott med sin pappa i Nya Zeeland.Var det verkligen rätt val? Och hur har dottern det? Det var några år sedan de hördes av.
Parallellt med Marikas berättelsen får vi också ta del av Karolinas liv i slutet av 1800-talet. Hennes far driver ett vaxblekeri men när han dör får inte Karolina och hennes syster driva det vidare för att de är omyndiga och inte heller deras mor får sköta företaget för hon sitter i rullstol. Sådan var tiden. För att försörja familjen startar systern en lönnkrog som blir populär. Men, för att garantera att familjen verkligen skall slippa hamna på sockenstugan är det bästa om Karolina gifter sig. Helst med en äldre herre för att äktenskapet skall bli så kortvarigt som möjligt.
Två kvinnor i två olika tider vars liv löst hänger samman med varandra. Ja, det är ett väl beprövat (uttjatat?) upplägg, och i Vaxade juveler och brända hjärtan känns det väldigt mycket som två böcker i en. Är det då något negativt? Både ja och nej. Jag tycker mest om berättelsen om Karolina och hade gärna sett den mer utvecklad. Hennes liv kan mycket väl fungera som egen roman. Marikas liv är lite mer klassisk feelgood en dos svärta och givetvis en gnutta förälskelse. Det som dock gör att jag ändå tycker att Ewa Klingberg ror det här i hamn är att båda delarna är klart läsvärda och då blir boken mer som en riktigt bra "två för en"-deal istället för en osammanhängande misch-masch och en bra deal tackar man väl sällan nej till?
Sammanfattningsvis har vi här alltså en modern feelgoodroman med en historisk del som är klart mindre feelgood med en uppsättning karaktärer som fungerar bra i sammanhanget och visst blir det en del julstämning, inte minst när det kommer till den julmiddag Marika äter tillsammans med sina nya vänner i en lägenhet som verkar så där nästan onödigt julmysig. :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag gillar serien och är mer förtjust i de historiska delarna. Kanske just för att de inte blir så feelgoodiga.
SvaraRaderaJa, de historiska delarna tillför en balans till böckerna. Jag har läst den första och nu den här. Får ge tvåan en chans också!
RaderaHar runt 30 sidor kvar i den nu och jag tycker att den historiska delen i den här boken är mycket mörkare och eländigare än i de tidigare böckerna. Å andra sidan är väl nutiden mer feelgoodig än i de tidigare så det blir väl ungefär samma :)
SvaraRaderaDet är verkligen en rätt mörk historia, men jag är ju lite förtjust i ”eländes elände” så för min del funkade det utmärkt.
RaderaSkall snart läsa den boken. Gillar de två tidigare i serien.
SvaraRaderaDen här serien verkar gå hem hos de flesta. Kul för Klingberg!
Radera