20 juli 2013
i de lugnaste vatten
Varför har jag inte läst något av Viveca Sten förut?!?! Jag har liksom bara fått för mig att hennes deckare inte skulle vara något för mig, men så fel jag hade! Tur att jag hittade det där presentkortet och att jag fick tips från en vän om att hennes deckare är mycket läsvärda!
I de lugnaste vatten är första delen i Stens deckare som utspelar sig på Sandhamn i Stockholms skärgård. Jag gillar i princip allt med den här deckare. Persongalleriet, intrigen, språket. Perfekt semesterlitteratur helt enkelt! Det enda som stör mig lite, lite är att alla nya personer presenteras tämligen ingående med utseende och första intryck, men eftersom det här är debutromanen har jag överseende med det och tänker att det nog blir bättre i de andra delarna, som jag absolut kommer att läsa. En annan sak jag irriterar mig på, men som nog tyvärr är hämtat från en hel del kvinnors verklighet är mannen som försöker hindra sin fru att ta nästa steg i karriären genom att inte ens vilja prata om möjligheten att lämnas Stockholm och flytta till Malmö. Ibland vill jag bara skälla ut honom och kalla honom för fula saker!
Handlingen i boken kretsar kring mordet på två kusiner. Först hittas en manskropp intrasslad i ett nät på öns västra strand. Det hela ser ut som en olycka eller ett självmord, men när hans kvinnliga kusin hittas mördad på Sandhamn en vecka senare blir det allt mer sannolikt att även mannen blivit mördad. Men varför och vad är egentligen deras koppling till Sandhamn?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Lyssnade på den boken, gillade den också.
SvaraRadera/J
Med en bra uppläsare är det riktigt avkopplande att lyssna på deckare.
RaderaJag har på något sätt också fått för mig att de här böckerna inte är för mig, mest grundat på TV-serien då egentligen. Kanske borde även jag ge Viveca Sten en chans...
SvaraRaderaGe henne en chans för boken är klart bättre än vad man kan tro med det lite halvtrista omslaget ... TV-serien har jag inte sett och kanske är det lika bra. :)
Radera