den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett ikea-skåp

Jag borde ha lärt mig. En bok som presenteras så här blir aldrig en favorit hos mig: Hejdlöst rolig och livsbejakande surrealistisk skröna. Det är ordet skröna jag måste lära mig att undvika, och särskilt i kombination med hejdlöst rolig. För det är ju kul ett tag, säg en tredjedel av boken, och sedan blir jag utmattad.

Precis så är det med Romain Puértolas bok med den charmiga titeln (ännu ett varningstecken) Den fantastiska berättelsen som fakiren som fastnade i ett ikea-skåp. Den inleds roligt med att vår huvudperson, den tämligen misslyckade fakiren från Indien, anländer till Paris för att köpa en fakirsäng med justerbar spiklängd på ett av stadens ikea-varuhus. Redan i inledning får han dock problem med den romske taxi-chauffören som sedan skall bli en av bokens röda trådar. Att taxichauffören som är aggressiv och har släktingar som kan hjälpa honom med hämndplanerna är rom är så tröttsamt förutsägbart och fördomsfullt att jag irriterar mig på det från start. Fakiren hamnar sedan i en massa märkliga situationer som gör att han kommer att besöka en mängd olika länder och han hinner också bli vän med sudanesiska flyktingar och möta kärleken. Puh, säger jag bara!

Jag skriver inget mer om den här boken, men måste ge ett plus till  Johan Rabaeus uppläsning som faktiskt är det bästa med alltihop. Att boken bara är knappa sex timmar lång är enda anledning till att jag lyssnar klart på den.